To work with environments outdoors for people, animals and plants is the main topic for the landscapearchitect. On several occasions the work is about public places that is to be in relation with other parts of the town. It is about the activities and the life that take place. The physical environment and the interpretation of it gives possibilities or obstructions for people who moves around or spend time in it.Since public places, parks and places for movement are used in daily life they strongly effect the people who use the places. The concequences of this effect can be positive or negative experiences.A positive example is a passage over a brook on the way to school while a negative one is to be afraid while passing a tunnel when it is dark outside. Other examples of concequences are stress effect from traffic noice or calming environments with twitter of birds. The physical environment is also a part of the total interpretation of a town.

I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en Parkplan för Biskopsgården där man pekar på en möjlig utveckling av närområdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mål med detta examensarbete har varit att utifrån en förståelse för de lokala förhållandena utveckla ett program med kriterier för hur området skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag på gestaltning. Efterforskningar bland olika källor gav ett generellt svar på vad som är en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen så konstaterar jag att det karaktäristiska för Norra Biskopsgården är resurssvaghet, trångboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i så kallade utsatta områden. Jag valde att arbeta med ett grönområde som angränsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. Därför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.