Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Parasitoid - Sida 1 av 1

Olfactory responses of the parasitic wasp, Trybliographa rapae (Hymenoptera: Figitidae)

Delia flies (Diptera: Anthomyiidae) are economically important pests in several horticultural crops. The control is commonly relying on chemical insecticides, though there are possibilities with biological control from the natural enemies in the field. An important natural enemy is the parasitic wasp, Trybliographa rapae Westwood (Hymenoptera: Figitidae) that lays eggs in the Delia fly larvae. The Parasitoid larva and the host larva have a parallel development until the host dies within its puparium and an adult Parasitoid emerges. The aim of this thesis was to understand the attraction to host- and food-associated plant volatiles of T. rapae, in order to enhance the effectiveness of the parasitic wasp as a biological control agent.

Parasitering på en expanderande art : har kartfjärilen undkommit sina naturliga fiender?

Warmer climate is a driving factor to species expansion northwards. Expansion to new areas can result in escape from natural enemies, resulting in reduced levels of mortality and thereby potentially increasing the rate of expansion. The most important Parasitoid species attacking butterfly larvae belong to the families Tachinidae, Ichneumonidae and Braconidae. The aim of this thesis was to investigate parasitism and difference between populations in established area and newly colonized area for the European map butterfly, Araschnia levana, in order to examine if the butterfly has escaped from some natural enemies. In 1982 the first European map butterfly was observed in Sweden and has now established up to middle Småland.

Biology of Lilioceris lilii(Coleoptera:Chrysomelidae) and the occurrence of their parasitoids in Sweden

Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.