En analys av mamma/Papparoll i tidningen Vi Föräldrar.Hur såg mamma/Papparollen ut 1986 och 2006 och har det skett förändringar sen dess..

Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans Papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten..

This study highlights the problematic situation fathers encounter when they require help and support in a custodial dispute. Previous research shows the emergence of a new, more involved father. In the light of this earlier research, this study will show a father that is willing to fight for his rights to be a present and engaged parent in the case of a separation from the mother. The aim was to analyze the subjective perceptions of five fathers in custodial dispute. This analysis did not only show how they perceive their role as a father and their masculinity but also the way they feel about the help they got from social services and other institutions.

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/Papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet..

Som barnmorska är det viktigt att tänka på hela familjen under förlossningen. Det blir naturligt stort fokus på kvinnan eftersom det är hon som bär på barnet och hon som föder det. Från att det på 60- talet var ovanligt att de blivande papporna var med på förlossningen är det idag konstigt om de inte är med. Syfte med studien är att beskriva mäns upplevelser av att vara med vid sitt första barns födelse. Studien har sin grund i metoden fenomenologi med livsvärldsansats.

AbstractUndersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya Papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur småbarnspappor födda på 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med småbarnspappor genomförts. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhällets och omgivningens normativa förväntningar och vilken betydelse läggs på sociala relationer med avseende på råd och stöd? Vilken typ av pappa är 70- talisten och vilka värderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt även i viss mån tidigare forskning har använts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen är klart mer framträdande än den traditionella.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd från hälso- och sjukvården inför och under förlossning samt under barnets första år. Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i åldern noll till tre år, samtliga män och pappor, valdes ut från kontaktnät. Innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Mycket händer i pappornas liv under barnets första år och det är av stor betydelse hur sjukvårdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfällig information, att växa in i papprollen samt bristande föräldrautbildningen. Pappan får ofta en sekundär roll i omhändertagandet av barnet, det är vanligt att mamman är hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan känner att han har svårigheter med att anknyta till barnet.

Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om äldre Syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för äldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, språktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik är inte endast ett svenskt utan även ett globalt fenomen eftersom det kommer att ställa andra och högre krav på äldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte är att undersöka äldre syrianers deltagande i den kommunala äldreomsorgen. Dessutom ämnas två frågeställningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga äldreomsorgen. Dessutom rör frågeställningarna vad som kan påverka deltagandet i den offentliga äldreomsorgen och kan det påverkas av religiösa, språkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgår ifrån en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig på en enkätundersökning innehållandes totalt 31 respondenter.

Studiens syfte har varit att utifrån fyra teman om: våld, relationen; våldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder ser på sitt föräldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsåg även söka förståelse kring vad fäderna ansåg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter våldshandlingar i hemmet resonerar kring återuppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick från nedanstående frågeställningar:1. Hur talar fäderna kring sitt våld?2. Hur ser relationen mellan fäderna och barnen ut och hur tror de att barnen påverkas av våldet?3. Vilken föreställning har fäderna om ett gott föräldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fäderna idag på relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frågeställning valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ ansats där jag i studien utgått från fyra respondenters livsvärld. I studien utgick jag från det hermeneutiska perspektivet då jag ämnade söka förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder talar om sina barn och deras relation.

BakgrundEtt barn som föds före påbörjad graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född och det kan då bli aktuellt att barnet vårdas på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården ses föräldrarna som den viktigaste resursen i omvårdnaden av barnet och deras medverkan är avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vänja sig vid tanken på sitt framtida föräldraskap. När ett barn föds tidigare än beräknat kan därför föräldrarna känna stress och oro över att snabbare än väntat kastas in i sina föräldraroller. Sjukvårdspersonalen på neonatalavdelningen ska sörja för såväl mammans som pappans delaktighet i omvårdnaden, vilket kan ske genom att introducera känguruvård samt ge stöd och information i den kris som föräldraparet går igenom.