I den här uppsatsen undersöks sambandet mellan andelen flickor som avslutar grundskolestudieroch BNP per capita för 43 afrikanska länder. Baserat på paneldata för de berörda länderna undertidsperioden 1981-2010 så genomförs regressionsanalyser för att ge svar på frågeställningen.Resultaten gör gällande att det finns en signifikant negativ effekt som även står fast då olikakontrollvariabler tas i beaktande. En delstudie genomförs också där samma regressioner genomförsmen för en mindre andel av länderna där de mest oljeberoende har tagits bort från materialet. Dennadelstudie genererar inga signifikanta skillnader..

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor..

This paper investigates the automatic stabilizer and the underlying factors behind its function. The paper includes both a literature review and an empirical analysis. The literature review discusses the IS-LM and Mundell-Fleming models and different ways to quantify the automatic stabilizer. Based on the theory, the relationship between volatility in GDP and the size of the automatic stabilizers is then analyzed with the help of regressions. Our main result shows a negative relation between these two variables.

Denna uppsats använder branschvis sysselsättningsförändring i Sveriges 21 län mellan åren1995-2002 som ett mått på regional tillväxt. Alla branscher i ett län delas in enligt SNIsystemetsbranschklassificering. För varje bransch beräknas enligt Economic-base modellenen lokaliseringskoefficient som visar branschens sysselsättningsandel i länet i förhållande tilldess sysselsättningsandel i riket. Den bransch som i respektive län uppvisar högst värde påkoefficienten benämns basindustri. Sambandet mellan sysselsättningsförändringen i varje länsbasindustri och länets totala sysselsättningsförändring undersöks genom en Paneldatastudie.Förutom basindustrins sysselsättningsförändring används den länsvisa befolkningsnivån somförklarande variabel.

I denna uppsats studeras hur den Europeiska Monetära Unionen inverkat på några europeiskaländers export till EMU-länder och icke-EMU-länder. Skattningen görs med paneldatametodpå kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som används är en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder på en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-länderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-ländernamed 14 %.

Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojämlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek på offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska länder och data har använts för åren2000 ? 2010.Studiens syfte är att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik påverkar inkomstojämlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstämmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens påverkan påinkomstojämlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 länder påverkas främst avandelen fackförbundsanslutna och andel anställda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som använts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant påverkan på inkomstojämlikhet..

Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvärdig service? för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter.

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people?s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences.Method: A sample of 362 patients with unstable coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months.