Den här uppsatsen handlar om modern gnosticism, tolkat utifrån fyra nygnostiska rörelser jag fann på Internet. Efter att ha läst dessa valda rörelsers texter slog det mig att en fundamental förändring hade skett, med tanke på texter om antik gnosticism. Framför allt hade den mörka synen på materian förändrats, och därmed synen på de feminina och maskulina aspekterna samt ondskan också. Om man går på linjen att de var materia- och kvinnofientliga samt ville undfly reinkarnation. De här aspekterna, materian, människan och ondska, reflekteras dock fortfarande i ljuset av de antika gnostiska myterna.

The connection between rune stones and churches is a known phenomenon. Unfortunately, very little is known about the previous function of the church sites, and consequently very little is known about what the connection between rune stones and churches means. The purpose of this study is to examine the rune stones connected to churches in the administrative province of Jönköping, in an effort to ascertain their purpose, symbolism and function. The aim is to find out if the rune stones connected to churches were primarily or secondarily placed on the site where the church was later built, and why some rune stones were built into the churches. Further, the inscriptions and iconography of rune stones have been analysed, and also their relation to their immediate surroundings.

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till.

Wicca är en ny naturreligion som skapades på 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hämtade inspiration av många vänner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag är den väldigt stor i både England och USA, och den håller på att växa sig stor i resten av världen också. Inom wicca finns det två lagar, ?the wiccan rede? och trefaldslagen, dessa är de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv.

Den esoteriska teosofin har fått betydelse för det moderna sekulariserade samhället  framför allt genom New Age-rörelsen under 1900-talets senare del och den gav redan under seklets första årtionden upphov till nya andliga rörelser i Europa och  USA. Man har ofta glömt dess förankring i det sena 1800-talet. Teosofin, kunskapen eller visheten om Gud, har visserligen en betydligt äldre historia men den rörelse som skapades i Amerika på 1870-talet av Helena Blavatsky och hennes sympatisörer kom att överleva och kom att mer än hundra år senare vara aktuell i den moderna andliga rörelse vi kallar New Age. Det Teosofiska Samfundet, bildat i USA 1875, gav även upphov till flera vitala sidogrenar som till exempel Antroposofiska Sällskapet, Temple of the People, the Arcane School, the ? I AM? Religious Activity, the Church Universal and Triumphant och Liberala Katolska kyrkan vilka idag fortfarande bedriver aktiv verksamhet.De böcker och tidskrifter som 1800-talets esoteriska teosofer gav ut var ingen lättfattlig eller enkel litteratur och lästes företrädesvis av människor med den tidens bildning.