Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehållet i den förhållandevis okända kontraktstypen Outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag är en vanligt förekommande transaktion gör det både möjligt och angeläget att fånga de gemensamma dragen i Outsourcingavtal. Undersökningar visar också att långt ifrån alla som begagnar sig av outsourcing är nöjda med det avtal som reglerar deras affär. Den rättsvetenskapliga ansatsen är därför att belysa denna avtalstyp på samma sätt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men också mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen..

Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehållet i den förhållandevis okända kontraktstypen Outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag är en vanligt förekommande transaktion gör det både möjligt och angeläget att fånga de gemensamma dragen i Outsourcingavtal. Undersökningar visar också att långt ifrån alla som begagnar sig av outsourcing är nöjda med det avtal som reglerar deras affär. Den rättsvetenskapliga ansatsen är därför att belysa denna avtalstyp på samma sätt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men också mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen..

Inledning: Outsourcing av IT kan medföra kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet och tillgång till ny kompetens. Dock rapporterar många företag att deras outsourcing har misslyckats nå upp till förväntade servicenivåer och kostnadsbesparingar.Syfte: Denna studie avser undersöka varför kostnader associerade med outsourcing av IT i många fall är högre än vad företag förutspår.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem aktörer aktiva inom outsourcing av IT samt vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnesområdet.Resultat: Företag som outsourcar IT underskattar ofta konsekvenserna av förlorad kärnkompetens, kostnaderna orsakade av avbräck i den övriga verksamheten samt komplexiteten i att formulera och övervaka Outsourcingavtal. Detta kan till viss del förklara varför kostnaderna associerade med outsourcing av IT ofta blir högre än vad företag initialt förutspått..

Inledning: Outsourcing av IT kan medföra kostnadsbesparingar, ökad flexibilitet och tillgång till ny kompetens. Dock rapporterar många företag att deras outsourcing har misslyckats nå upp till förväntade servicenivåer och kostnadsbesparingar.Syfte: Denna studie avser undersöka varför kostnader associerade med outsourcing av IT i många fall är högre än vad företag förutspår.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem aktörer aktiva inom outsourcing av IT samt vetenskapliga artiklar och litteratur inom ämnesområdet.Resultat: Företag som outsourcar IT underskattar ofta konsekvenserna av förlorad kärnkompetens, kostnaderna orsakade av avbräck i den övriga verksamheten samt komplexiteten i att formulera och övervaka Outsourcingavtal. Detta kan till viss del förklara varför kostnaderna associerade med outsourcing av IT ofta blir högre än vad företag initialt förutspått..

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, Outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, Outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, Outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.