Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004. Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens Originaltext. Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk. Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme..

 Sammanfattning När jag deltog i kursen Svenska som andraspråk på Karlstads universitet 2011, föreläste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken på hur det ser ut med just text och kausalitet i våra läroböcker i skolan. Vad skiljer en Originaltext fån en lättläst text? Vad föredrar eleverna? Är lättlästa texter alltid bättre?För att skriva en lättläst text, måste man ta bort lite och lägga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som läggs till tänkte jag undersöka lite närmare.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilken betydelse det kan ha för läsförståelsen hos elever i skolår fyra, att en Originaltext i historia förses med variablerna röst respektive kausalitet. Metod: Tre klasser läste en Originaltext i historia alternativt en bearbetad text med variabeln röst eller kausalitet. Därefter besvarade eleverna ett läsförståelsetest med fasta svarsalternativ. Insamlade data bearbetades kvantitativt och analyserades. Utifrån elevernas svar på läsförståelsetestet ville vi undersöka hur texterna skiljer sig åt i läsbarhet. Vi ville även studera vilka samband, som kan utläsas mellan elevernas LUS-nivå och deras förmåga att svara på frågorna till respektive textversion.

Sångtexter motsvarande 352 skivspår insjungna av den svenske sångaren och låtskrivaren Alf Robertson studeras med tonvikt på de 72 egna Originaltexterna och 152 egna översättningarna av som regel amerikanska Originaltexter. Robertson kännetecknas som en sångare vars repertoar domineras av översatta texter framförda av honom själv som om det var hans egna. De översatta texterna analyseras utifrån hur konflikter mellan Originaltexternas innehåll och den egna artistpersonans konstruktion hanterats. Ett antal återkommande teman i Robertsons texter beskrivs och exemplifieras via närläsning av utvalda texter. Sångtexternas subjekt analyseras och kvantifieras bl a utifrån om textjaget är könsfixerat eller ej.

Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk Originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av Originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling.

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden.