Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det är..

I denna uppsats ämnar författaren genom en fallstudie kartlägga den förändringsprocess som utbildningsföretaget IT Gymnasiet Sverige AB genomgått i samband med implementeringen av projektet We love IT. Studien syftar vidare redogöra för olika personalkategoriers perspektiv på detta projekt och dess effekter på verksamheten. Studien visar att förändringsprojektet har genomgått vissa steg, men att det finns skillnader mellan de tänkta moment som organisationsledningen planerat att projektet ska ta och de faser som projektet faktiskt genomgått. Studien visar att ledningen inte är de enda som kan påverka vilka delar av projektet som kommer att genomföras respektive inte genomföras. Även att andra organisationsmedlemmar nämligen influerar processen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur de anställda på Jensens Bøfhus Malmörestaurang upplever att det är att arbeta i ett företag med en ledning och en organisationsstruktur från ett annat land.Hur upplever de anställda på Malmörestaurangen att Jensens Bøfhus, ett danskt företag, verksamt på båda sidor av Öresundsregionen, implementerar och kommunicerar sin organisationskultur internt på Malmörestaurangen?Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Jensens Bøfhus Malmörestaurang. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning var kvalitativa djupintervjuer med ett antal anställda på Malmörestaurangen den bäst lämpade metoden. Vi genomförde djupintervjuer med sex stycken anställda på Malmörestaurangen.I Jensens Bøfhus välkomstmapp och på företagets hemsida beskrivs kommunikationen och ledarskapet inom organisationen som präglat av en stark hierarkisk styrning. I relation till detta visar denna fallstudie att den hierarkiska Organisationsstyrning inte praktiseras på Jensens Malmörestaurang där intervjupersonerna upplever att de är på samma nivå oavsett befattning.

SammanfattningBakgrundI alla tider har människan sökt nya organisationsformer för att effektivisera sitt arbete. Sedan 1900-talets början har organiseringen i projekt fått en alltmer framträdande roll. En effektiv projektorganisering kräver även ett väl avvägt urvalsbeslut för vilka projekt som ska genomföras. Denna studie har valt att undersöka förbättringsmöjligheter inom urvalsprocessen hos multiprojektorganisationer med avseende på effektivitet, konsekvens i besluten samt transparens och styreffekter för organisationen.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie med ett fallföretag. Syftet har varit att få ett djup i undersökningen och en god förståelse för processen inom flera hierarkiska nivåer.

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 år f.Kr. Idag har alla någon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren är ansvarig för att fånga företagets affärer och beskriva dem på ett sådant sätt så att mottagaren kan förstå och använda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information från företaget är dess anställda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svårt att följa ekonomiska resonemang och att förstå ekonomiska rapporter.Denna uppsats tar upp både teori och empiri kring ämnet förmedlande av ekonomisk information till anställda.

SyfteVi vill undersöka om och beskriva hur Human Resource Management kan bidra till minskad personalomsättning inom franchisedrivna fastighetsmäklarorganisationer. Huvudfrågor:Hur upplever anställda och före detta anställda fastighetsmäklare att personalomsättning påverkar branschen och deras arbetssituation?Hur skulle en mer omfattande Organisationsstyrning med inriktning på HRM kunna minska personalomsättning inom fastighetsmäklarorganisationer styrda enligt franchisestruktur?MetodI arbetet hålls ett Hermeneutiskt synsätt. Ämnet personalomsättning och dess orsaker har tidigare behandlats i uppsatser som berör fastighetsmäklarbranschen och vi ser vårt arbete som en vidareutveckling i denna fråga. För att få en uppfattning om hur medarbetare ser på ledarskap och personalomsättning, används den kvalitativa intervjumetoden.Resultat & SlutsatsDe svar som framkom av intervjuerna med anställda och före detta anställda, visar att det finns en stark oro för personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen. Detta påverkar anställda mäklares redan höga arbetsbelastning.

SyfteVi vill undersöka om och beskriva hur Human Resource Management kan bidra till minskad personalomsättning inom franchisedrivna fastighetsmäklarorganisationer. Huvudfrågor:Hur upplever anställda och före detta anställda fastighetsmäklare att personalomsättning påverkar branschen och deras arbetssituation?Hur skulle en mer omfattande Organisationsstyrning med inriktning på HRM kunna minska personalomsättning inom fastighetsmäklarorganisationer styrda enligt franchisestruktur?MetodI arbetet hålls ett Hermeneutiskt synsätt. Ämnet personalomsättning och dess orsaker har tidigare behandlats i uppsatser som berör fastighetsmäklarbranschen och vi ser vårt arbete som en vidareutveckling i denna fråga. För att få en uppfattning om hur medarbetare ser på ledarskap och personalomsättning, används den kvalitativa intervjumetoden.Resultat & SlutsatsDe svar som framkom av intervjuerna med anställda och före detta anställda, visar att det finns en stark oro för personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen. Detta påverkar anställda mäklares redan höga arbetsbelastning.