Uppsatsen avhandlar fredsframtvingande Operationer och deras möjligheter till framgång.Internationella Operationer är en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och i samband med detta ärfredsframtvingande Operationer en typ av Operationer som svenska förband kan få delta i. Genomstudier av manöverkrigföringens principer och två begränsade fallstudier tas ett antal faktorer förframgång fram som sedan jämförs och diskuteras. Uppsatsen svarar även på ommanöverkrigföringens principer kan tillämpas vid fredsframtvingande Operationer. Resultatet avuppsatsen är att faktorerna lämplig sammansättning av styrkorna, anpassad politisk styrning ochförmåga till att minska egna och civilas förluster är faktorer som har betydelse för framgång påden operativa nivån. Jag har också sett att de faktorer som man kan hämta urmanöverkrigföringen principer är betydelsefulla för möjligheterna till framgång.

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma Operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma Operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma Operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma Operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma Operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma Operationer och teorier om helikopterns förmågor.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna omstruktureras från ett utpräglat invasionsförsvar till en nätverksbaseradinsatsorganisation. Hur denna nätverksanpassning kan påverka området SF-Operationer är uppsatsens fokus.Syftet utifrån detta fokus är att analysera om de operativa förutsättningarna för SF förändras vid nätverksbaseradeSF-Operationer?Inledningsvis introduceras en teori om nätverkscentrerad krigföring, vilken idag utgör det teoretiska fundamentetbakom nätverksbaserat försvar (NBF). Ett analytiskt verktyg i form av William H. McRavens -Theory of SpecialOperations- används sedan för att analysera produkten av att nätverksbasera SF-Operationer.De slutsatser som dras är att nätverksbaserade Operationer å ena sidan använder sig av den gemensammalägesuppfattningen för att självsynkronisera Operationer och därigenom öka beslutstempot.

Den svenska Försvarsmakten ominriktas från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar där internationell förmåga prioriteras. Kraven att delta i fredsfrämjande Operationer ökar och militärt samarbete sker bl.a. inom EU och NATO. I Sverige förs diskussioner om vilka förband som skall delta i internationella Operationer och EU:s insatsstyrka. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns förutsättningar för svenska amfibieförband att delta i internationella fredsfrämjande Operationer i perspektivet 2010.

Försvarsmakter genomgår en transformerning som en följd av omvärldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebär en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga Operationer. Detta innebär förmåga till expeditionäraOperationer och snabbinsatser vilket ställer många krav, ett av dem är inom logistikens område.En fungerande logistik är en förutsättning.Syftet är att undersöka vilka kriterier som krävs för att genomföra expeditionära Operationer ochsnabbinsatser med fokus på logistik.Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionära Operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av två fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys där kriterierna operationaliseras påfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som måste uppfyllasavseende innehåll och åtgärder för att förmågan till expeditionära Operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna är bland annat att kunna lämna sitt område, disponerandetav tiden samt att logistiken måste vara med från början med en gemensam logistik..

Sedan 1948 har FN påbörjat 55 fredsbevarande Operationer, av vilka 15 fortfarande pågår. Ungefär likalänge har diskussioner förts om möjligheten att hålla styrkor med hög beredskap för FN-Operationer.Diskussionen har behandlat stående styrkor såväl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagsläget existerar styrkeregister vars syfte är att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats är att undersöka om storleken på dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. Utifrån detta syfte är uppsatsens huvudhypotes ?Ju större mängdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande Operationer?.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjälp av linjär regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande Operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen är att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar härvid ett nytt dataset.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella Operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella Operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

Försvarsmakten skall enligt riktlinjerna internationaliseras för att uppnå ökad interoperabilitet med andrasamarbetspartners väpnade styrkor. Syftet med uppsatsen är att bedöma om svenska chefer uppfattarbetydelsen av centrala element inom militärteorin på liknande sätt som utländska chefer.Först introduceras teori om manöverkrigföring, som utgör grunden för Sverige och NATO/EU-länder iallmänhet. Ett analytiskt verktyg skapas för att analysera inslag av manöverkrigföring. I resultatanalysenbesvaras först fyra delfrågor om graden av manöverkrigföring i doktriner och respondenters egnabeskrivningar samt hur cheferna uppfattar olika principer och funktioners relativa betydelse i olika typer avfredsfrämjande Operationer.De enskilda resultatslutsatser som dras är att utländska chefer värderar överraskning högre ifredsframtvingande Operationer än vad svenska chefer gör. Samma förhållande gäller också rörlighet ifredsbevarande Operationer, medan svenska chefer värderar skydd signifikant högre än utländska ifredsbevarande Operationer.

William S. Lind och Robert Leonhard har båda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid Operationer använda sig av manövertänkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgångspunkt i teorin men lämnar fåtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertänkande som finns i Doktrin för gemensamma Operationer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grundläggande förmågorna är relevanta även i en anti-terrorist operation, då förmågorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta används två frågeställningar:? Är de grundläggande förmågorna relevanta för denna typ av Operationer?? Vilken eller vilka av de grundläggande förmågorna låg till grund för framgång/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jämförande fallstudie där fyra Operationer av militär och polisiär karaktär analyseras utifrån de grundläggande förmågorna. Data erhålls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundläggande förmågorna är relevanta för anti-terrorist Operationer och tillämpningen av dem kan bestämma utfallet av operationen. De förmågor som låg till grund för en lyckad eller misslyckad operation är verkan, skydd, und/info och ledning..

Virtualisering är något som växer fram mer och mer. Genom fördelar såsom användning av den fysiska hårdvarans fulla kapacitet och lägre energiutnyttjande är det en bra investering att flytta fysiska servrar till virtuella sådana. Automatiserade processer som exempelvis administration av virtualiseringsplattformar kan bidra till mindre arbetsbörda och mer utfört arbete. Det är då viktigt att administrationen går snabbt för att spara så mycket tid som möjligt och kunna utföra så många Operationer som möjligt.I arbetet jämförs två stora aktörer på virtualiseringsmarknaden, VMware ESXi samt Citrix XenServer. Dessa två virtualiseringsplattformar jämförs sedan prestanda i administrativa Operationer.

Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två Operationer som baseras på manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda Operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som Operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa Operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska doktrinen för luftOperationer skaparförutsättningar för samverkan i internationella Operationer. Utifrån Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstämmelse mellan doktrinerskapar förutsättningar för samverkan i internationella Operationer formulerats. För att dennates ska gälla krävs det att synen på doktrinbegreppet mellan de jämförda länderna överensstämmer,vilket den inledande jämförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftOperationer jämförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras är luftarenans särdrag och luftstridskrafternas karaktärer,ledning samt uppdragstyper i luftOperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har låg grad av överensstämmelse i synen på ledning jämfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvåra samverkan i eller mellan staber. Däremot är det hög gradav överensstämmelse i urvalet uppdragstyper i luftOperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsättningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaOperationer..

Sveriges allt större internationella åtaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionära Operationer ökar. Försvarsmaktens mål är att stärka denna förmåga. Ett sätt att öka verkningsgraden i en multinationell operation är att verka för interoperabilitet. Syftet med uppsatsen är att studera hur uttryck av interoperabilitetskrav återfinns i styrdokument för expeditionära Operationer i Försvarsmakten med fokus på Nordic Battlegroup och dess transportförmåga.Studiens resultat är att interoperabilitetskrav existerar i styrdokument för expeditionära Operationer men att dessa krav kunde härledas bättre vilket skulle kunna leda till en bättre förståelse för verksamheten vilket gynnar interoperabilitet.Studien föreslår även vissa förbättringar som kan göras avseende begreppet interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stärkt interoperabilitet..