Kransalger är en viktig nyckelart i Östersjön. De förökar sig med hjälp av Oosporer och denna studie har syftat till att urskilja morfologisk differentiering mellan Oosporer inom och mellan individer och populationer. Främst ställde jag mig frågan huruvida skillnader och likheter i morfologi kan associeras med skillnader mellan olika geografiska avstånd och habitat samt i vilken mån Oosporer kan återföras till korrekt population och individ. Kransalger av arten Chara aspera har insamlats på lokaler i östra Svealand och elliptiska Fouriertransformationer har använts för att med hjälp av vågfunktioner beskriva Oosporernas konturer. Parametrarna i vågfunktioner har sedan använts för statistiska analyser.

Längs den svenska kusten verkar landhöjningen, en process där landet höjs efter den senaste istiden. Mest påtaglig är landhöjningen i Östersjön. Till följd av landhöjningen avsnörs grunda havsvikar från havet och bildar nya sjöar, så kallade flader, gloflader och glon. Målet med denna studie var att undersöka sediment från olika provtagningspunkter i en gloflad i Gårdskärsområdet i Lövstabukten (norra Uppland), för att se hur fördelningen av olika arter av kransalger varierat i glofladen under åren när miljön successivt förändrats. För att undersöka detta har oosporförekomst från kransalger i sediment studerats.