Sök:

Sökresultat:

1136 Uppsatser om Omsorg och lärande - Sida 1 av 76

Var Àr vi nÄgonstans? : En observationsstudie kring omsorgspersonalens anva?ndande av klargo?rande kommunikation i det dagliga arbetet fo?r personer med demens

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Musikaliskt lÀrande : Musikers syn pÄ sitt musikaliska lÀrande

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Omsorg eller Kunskap - Var lÀgger pedagogerna fokus inom trÀningsskolan och gymnasiesÀrskolan?

VÄrt syfte med följande arbete Àr att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn pÄ begreppen omsorg och kunskap i trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats dÄ vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet pÄ. Mönstret som trÀder fram i vÄr studie Àr att medvetenheten Àr stor bland pedagoger. SÄ lÀnge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg sÄ kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Informell omsorg ? vem ger och vem fÄr? : En studie om informell omsorg bland Àldre i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att studera informell omsorg bland Àldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade Àldreomsorgen eller bestÄr av köpta tjÀnster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sÄdan omsorg som utförs av anhöriga och andra nÀrstÄende utan ekonomisk ersÀttning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland Àldre Àr mer omfattande Àn den formella. PÄ senare Är finns tendenser pÄ att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat.

"Omsorg Àr spindeln i nÀtet"

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebÀr att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka Àr de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar Àr att ha ?omsorg om? barn och unga.

Omsorg, fostran och lÀrande i teori och praktik

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vÄr studie, Omsorg, fostran och lÀrande i teori och praktik, valt att genomföra vÄr undersökning pÄ fyra smÄbarnsavdelningar pÄ fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om omsorg, fostran och lÀrande bildar en helhet pÄ dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tÀnker kring och arbetar med att skapa en miljö för smÄbarn dÀr omsorg, fostran och lÀrande skapar en helhet. Uppsatsen baseras pÄ frÄgorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lÀrande i den pedagogiska verksamheten pÄ fyra förskolor i en storstad? Och vad lÀgger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lÀrande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger pÄ avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras pÄ Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lÀrande. Kapitel Resultat Àr en sammanstÀllning av empiri och teori.

SprÄkinlÀrning i mÄngkulturella klassrum

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Omsorg och stora barngrupper i förskolan ur ett omsorgsetiskt perspektiv

Storleken pÄ barngrupperna vÀcker debatt i media. Vi har funderat pÄ hur antalet barn i barngrupperna förÀndrats över tid och vi har frÄgat oss hur omsorgen pÄverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i lÀroplanen utan att det förklaras och lÀmnar dÀrmed tolkningsfrihet för de som lÀser den. Omsorg Àr viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens vÀlbefinnande. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta del av nÄgra förskollÀrares syn pÄ omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg.

Det kompetenta och beroende barnet : en undersökning om omsorg, lÀrande och kön

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lÀrande fördelas under förskolans hÀmtningssituation. Syftet Àr att analysera hur det kan förstÄs konstruera barn och barndom. LÀrande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lÀrande. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnÄ syftet har hÀmtningar observerats pÄ tvÄ kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

Vad Àr estetiskt lÀrande? FrÄn empiri till teori

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Informell Àldreomsorg : En studie om vad som pÄverkar svenska individens informella omsorgsgivande av Àldre nÀrstÄende

Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

LivslÄngt lÀrande : en studie om orkestermusiker i "den tredje a?ldern"

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Att lÀra sig en yrkesidentitet : en kvalitativ studie om hur nyutexaminerade sjuksköterskor skapar sin yrkesidentitet

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Omsorgsbegrepp: definitioner ur arbetsledarperspektiv inom
Ă€ldre- och handikappomsorg

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom Àldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom Àldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund sÄ speglas detta i urvalet av informanter. HÀlften hade social omsorgsutbildning och hÀlften annan utbildning, detta för att fÄ ett bredare perspektiv pÄ begreppet. Resultatet gav inte nÄgon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svÄrdefinierat eftersom det omfattar ett stort omrÄde.

Diskussion om förskolans samling : En litteraturstudie som skildrar samlingen i tidningen Förskolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka och analysera hur samlingen framstÀlls i tidningenFörskolan och hur dessa skildringar kan relateras till ett av förskolans uppdrag dÀr omsorg,fostran och lÀrande ska bilda en helhet. Vi har anvÀnt oss av en litteraturstudie i form av entextanalys dÀr vi undersökt och analyserat artiklar i tidningen Förskolan efter införandet avförskolans lÀroplan 1998. Vi anvÀnde oss av ett analysschema dÀr vi förtydligade innebördenav begreppen omsorg, fostran och lÀrande. Resultatet i tidningen Förskolan visar att i samlingen sker det mer fostran och lÀrande Ànomsorg. Sammanfattningsvis beskrivs samlingen i artiklarna som en daglig Äterkommandeaktivitet som innehÄller lÀrande i mÄnga olika former, medan fostran sker mer indirekt.LÀrande i samlingen utgörs till stor del av sprÄkutveckling och matematik. Fostran relaterastill socialisering dÀr samlingen fungerar som ett skolförberedande moment.

1 NĂ€sta sida ->