Undersökningen syftar till att jämföra två olika urvalssystem för Officersprogrammet. För detta syfte ställs det gamla respektive det nya urvalssystemet mot kadetternas studieresultat. Urvalskriterierna till dessa urvalssystem korreleras mot studieresultatet i en korrelationsmatris. Därefter undersöks de uppmätta sambanden medelst semi-partiala korrelationsmått och konfidensintervall. Detta skapar belägg för att det föregående urvalssystemet var effektivare än den nya för att välja ut kadetter med förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid Officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna.Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid Officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka om kadetter på Officersprogrammets sista termin har en uppfattning av det egna ledarskapet som stämmer överens med vad som stipuleras i Försvarsmaktens ledarskapsmodell Utvecklande ledarskap samt vilka ledaregenskaper dessa kadetter anser är de viktigaste. Urvalet bestod av 10 slumpvis selekterade kadetter. Bland dessa kadetter var följande verksamhetsförlagda utbildningar representerade: Markstrid, Ledningssystem och Nautisk profil. En semistrukturerad intervju genomfördes med var och en av de deltagande kadetterna för att ta reda på de uppfattningar och åsikter som funnits nödvändiga för att efter analys av innehåll kunna svara på studiens frågeställningar. Efter genomförd analys av intervjuresultaten kunde en viss överensstämmelse identifieras mellan kadettens uppfattning av sitt ledarskap och vad modellen Utvecklande ledarskap stipulerar.

År 2010 verkställdes det politiska beslutet om att låta värnplikten vila och satsa på ett anställt försvar och istället infördes frivillig militär utbildning i form av Grundläggande militär utbildning. Regeringen anser att ungdomsverksamheterna, vilka bedrivs av frivilligorganisationer som exempelvis Sjövärnskåren, är en viktig del i rekryteringen till Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Sjövärnskåren skapar attraktionskraft för Försvarsmakten och i vilken utsträckning det motiverar ungdomar till att söka vidare till GMU och den nu vilande värnplikten.Denna uppsats baseras på en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär, baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman och Oldhams modell. Enkäten gick ut till 47 personer med bakgrund i Sjövärnskåren och som påbörjat Grundläggande militär utbildning, Specialistofficersutbildningen eller Officersprogrammet mellan åren 2010 och 2013.Enligt denna undersökning har Sjövärnskåren gjort Försvarsmakten attraktiv för ungdomarna som gått på sommarskolorna. Framförallt har detta skett genom att befälen på sommarskolorna föregått med bra exempel som ledare och representanter för Försvarsmakten.En slutsats som har dragits är att Sjövärnskåren nog kan anses som en bra rekryteringsgrund där det militära livet får testas på och utvärderas, samt leder till motiverade och engagerade rekryter..

Denna uppsats skrivs som examensarbete under sista terminen på Officersprogrammet på Försvarshögskolan. Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det finns någon skillnad i hur fältarbetsförmågan används i en nationell insats i Sverige och i en internationell insats i Afghanistan och om det finns några slutsatser att dra om eventuell skillnad. Genomgående i uppsatsen har de fyra inriktningarna; fältarbeten för rörlighet, fördröjandefältarbeten, fältarbeten för överlevnad och övriga fältarbeten används för att förklara fältarbetsförmågan. De resultat som visade sig efter jämförelsen var att det finns ett litet behov av broresurser och fördröjande fältarbeten i Afghanistan jämfört med Sverige. De dragna slutsatserna är att fältarbetsförmågans storlek i Afghanistan är beroende av den totala insatsens storlek.

In the latest years the Swedish armed forces have gone from an armed force with conscripts to voluntary men and women. When the basic training is voluntarily may the question be if the new men and women have the same approach to Desirable competences and pedagogy that is used by their officers during their training. Desirable competences are a part of the model transformational leadership and are divided into task related competence, management competence, social competence and capacitate to cope with stress.To deal with this problem I have used questionnaires from conscripts and a new questionnaire made on voluntary recruits.I have compared the results in a case study method and it shows a positive progress from the recruits view how the officers use examples from the transformational leadership. The study shows that recruits want officers to make demands, motivate and inspire them. The recruits want to know the goal with the education and they want the officers to make demands on them..

This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers? training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers? training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer?s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants.

Föreliggande uppsats utgår från ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvåbefälssystemet omhänderta den högskolemässigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivå och mer uttalad karriärambition än de äldre yrkesofficerarna från det tidigare enbefälssystemet NBO.Uppsatsens syfte är att tydliggöra vilka förutsättningar på arbetsplatsen som gäller för tvåbefälsystemets högskolemässigt utbildade officerare vid Officersprogrammet ur ett anställningsbarhetsperspektiv. Anställningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar på det avgränsade empiriska materialet för att se vilka förutsättningar, som gäller på arbetsplatsen i jämförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemässigt utbildade officerarna då de tagit examen sommaren 2010. Är de anställningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jämförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet.Resultatet visar utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och Officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stämmer väl överens vilket borgar för en hög anställningsbarhet hos officeren..

Försvarsmakten genomför skarpa uppdrag på flera platser i världen, både i extrem kyla och hetta för att lyckas lösa påfrestande uppgifter krävs både kunskap och erfarenhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Militärhögskolan Karlberg bör utbilda sina kadetter i varmt klimat, så att de innehar kunskapen innan de kommer ut på sina förband. Syftet har brutits ned i följande frågeställningar. Huvudfrågeställning: Bör kadetter på militärhögskolan utbildas i varmt klimat?Delfrågor: Definiera vad varmt klimat är, Hur påverkar värmen människan och vilka risker finns? Vilka utbildningar bedriver Försvarsmakten idag över varmt klimat?Varför utbildar inte Militärhögskolan Karlberg sina kadetter i varmt klimat? Jag har använt mig av metoden induktion vilket innebär att jag gjort empiriska iakttagelser i form av intervjuer samt litteratursökning och sedan dragit slutsatser utifrån dessa.

Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har ställt Försvarsmakten mot en motståndare av irreguljär karaktär, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lärdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lärdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen är att undersöka Försvarsmaktens syn på taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstämmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frågeställningen: Hur karaktäriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jämfört med ett urval COIN-teorier?I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angående taktik inom COIN. Utifrån teorierna formas variabler vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten.