Denna uppsats ska kartlägga och beskriva relationen mellan egna inköpsstrategier och lagen om offentlig upphandling (LOU) inom Försvarsmaktens upphandlingsprocess. Vår teoretiska referensram och det som behandlar egna inköpsstrategier utgörs av Peter Kraljics (1983) modell. Modellen bygger på fyra stycken faser: klassificering av inköpt material, marknadsanalys, strategisk positionering och utarbetandet av handlingsplaner. För att utreda detta har vi genomfört en fallstudie på Försvarsmaktens Logistik, FMLOG. Vi har intervjuat berörd personal samt behandlat upphandlingar genomförda av FMLOG.Analysen av upphandlingsarbetet och upphandlingarna visar en konflikt i relationen mellan egna inköpsstrategier och LOU.

Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om Offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör.

Dipart Entreprenad AB har ett affärsområde som är specialiserat på byggservice och det är verkligen något som de satsar på. Byggserviceverksamhet är något som många företag ute i den svenska byggbranschen håller på med, men i olika stor uträckning och med skillnad i kvalité på utfört arbete. Affärsområde är under ständig utveckling, detta för att både klara beställarnas men även samhällets förväntningar. I och med detta måste företaget förbättra och kartlägga det nuvarande arbetet med olika ramavtalskunder, för att vara mindre känslig för uppsägningar och ge högre kundnöjdhet.Denna rapport kommer hjälpa Dipart att hitta utvecklingsmöjligheter och se saker från en ny synvinkel, men även för att kunna uppfylla beställarnas förväntningar inom byggservice. Vilket i sin tur skall ge företaget chansen att följa med i utvecklingen men även ge en förutsättning för att ligga i framkant i branschen.Syftet med denna rapport är att upprätta en grund för processer speciellt för SigtunaHem, kolla samarbetet mellan entreprenörer och beställare samt lyfta fram svaga aktiviteter inom byggservice.Arbetsmetoden vi använt för att ta fram denna rapport är granskning av dokumentation.

Målet med rapporten är att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras på ett sådant sätt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera på tre delar; samverkan som definition och uppfattning på marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplägget inom denna utformas för att anbud med rätt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att få samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, vilket ska gagna alla engagerade och därmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmärksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka främst är av vikt för en lyckad samverkan är förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frågor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten på de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hålla 14 intervjuer, inkluderande beställare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras är att uppfattningen om vad samverkan är och hur det bör användas är relativt enhetlig på marknaden.

Målet för detta examensarbete är att ta fram ett förslag till interiörlayout för vägambulanser.Landstinget Västernorrland (LVN) ville ha ett layoutförslag som skulle användas för att kommunicera sinakrav på inredningen till ambulansen producenterna under sin inköpsprocess.Utforma ambulansinteriörer är en komplex process eftersom det så många faktorer att ta hänsyn till. Dethandlar inte bara om att ta den utrustning som finns och placera det där det finns utrymme kvar i kabinen.Man måste börja med användaren i fokus och de uppgifter som skall utföras i ambulansmiljön.Sedan handlar om hur dessa uppgifter utförs.Olika individer har olika arbetssätt och därmed kommer de att använda samma utrustning på olika sätt!Med andra ord är det svårt att hitta designlösningar som passar 100% av arbetssätten samtidigt som manskall använda samma utrustning. Ett första steg är att börja med de medicinska arbetsprocesserna ochbestämma hur de ska utföras. Det kommer att möjliggöra standardisering även andra delar av ambulansinteriören.Detta är ett arbete som fortfarande pågår. Just nu finns det till exempel inga bestämmelser inom ambulanssjukvårdeni Västernorrland för var och hur utrustning skall positioneras.En annan stor utmaning i detta projekt har varit fordonet.