Sök:

Sökresultat:

9 Uppsatser om Ockultism - Sida 1 av 1

Xeper-i-Set : En studie i Temple of Sets ideologisk relation gentemot fornegyptisk religion

Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna Ockultism har gemensamt med eller har utvecklats från denna?.

Ockultism i media : en jungiansk analys av ockultismens terapeutiska funktioner

Jag har alltid haft ett intresse för att förstå olika aspekter inom religion och andlighet. Under senare år har jag även utvecklat ett intresse för att förstå så kallade ockulta fenomen. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i TV4?s program Det Okända, 2009. Valet av programmet Det Okända blev ett naturligt val för mig då jag tidigare följt programmet under några säsonger i syfte att ta del av det utbud av Ockultism som finns i massmedia, för att bredda min kunskap inom ämnet ur det perspektiv som ges i media.

Entitetsupplevelser i media : en jungiansk analys av psykologiska och terapeutiska funktioner och dysfunktioner i media

Ockultism i aktuella massmediala sammanhang har ökat de senaste åren har även en ökning av personer som medverkar med sin problematik ökat i massmedia. Forskning på hur massmedia påverkar människor i denna utsatta situation är näst intill obefintligt och har med hjälp av den allmänna debatten börjat ta fart inom andra kategorier inom massmedia, t.ex. barns psykologiska påverkan av att medverka i massmedia. Således finns behov av framtida forskning på hur media påverkar människor som medverkar öppet med sin problematik.Denna uppsats tillsammans med min B-uppsats Ockultism i media ? En jungiansk analys av Ockultismens terapeutiska funktioner har belyst detta fenomen ur ett religionspsykologiskt perspektiv och visat på att det kan finnas psykologiska och terapeutiska dysfunktioner ur ett jungianskt perspektiv som kan komma att inverka negativt på de personer som medverkar i program som Det Okända.

Skriftliga omdömen : En studie i uppfattning och betraktelsesätt

Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna Ockultism har gemensamt med eller har utvecklats från denna?.

Schamaner och demoner-En undersökning av jägarstenålderns syn på det ockulta med utgångspunkt i Skateholm

Denna uppsats handlar om det ockulta under jägarstenåldern och har gravplatserna vidSkateholm som utgångspunkt. Det som uppsatsen främst fokuserar på är hur man kan tolkagravarna vid Skateholm ur ett ockult perspektiv. Fokus ligger på en eventuell tro på attmänniskor kunde komma tillbaka efter döden och hemsöka de levande samt ett möjligt livefter döden i olika former. Uppsatsen behandlar också schamanismen och dess roll underjägarstenåldern, även här med Skateholms gravar som utgångspunkt. Uppsatsen behandlar ettantal gravar och andra strukturer som uppvisar tecken på att schamanismen var en utbreddtrosuppfattning i Skateholm och förmodligen även på andra platser under jägarstenåldern..

Gud, magin och vetenskapen : En analys av August Strindbergs Inferno

This literature review aims to investigate, expose and explain August Strindberg's religious position in his partly autobiographical work Inferno, published in Swedish in 1897, in relation to Peter Berger's socialization theory. Strindberg says in the beginning of Inferno that he goes from being an atheist, occultist and Swedenborgian to finally return to his ancestral religion, Christianity. This is questionable, as Strindberg seems to be religious in its atheistic era, and occultist during his Christian period. Strindberg's own religious views seem not always match what he portrays, compared to what he writes in his correspondence and diary entries. This literature review aims to highlight the influences of Strindberg affected to clarify his religiosity which is implicitly and explicitly depicted in Inferno.

Det hemsökta vardagsrummet : Gestaltning och förmedling av ockulta fenomen i TV-serien 'Most Haunted'

In the 19th century, photography was often employed in attempts to objectively capture evidence of paranormal phenomena. With the advent of television, this tradition came to be coupled with the apparent mystery of distant communication through electromagnetic waves. The television set has often been depicted as intrinsically occult or even haunted.It is therefore natural that television has proven to be an ideal medium to present beliefs, tales, and investigations about paranormal phenomena. Most such presentations have been openly ficticious, but in television the distinction between fact and fiction is often blurred, and the emergence of shows where the crew claims to pursue a serious investigation was inevitable. One of the most successful such shows is the British Most Haunted, airing since 2001.

Från skogsrå till katolska helgon : Andlighet i Selma Lagerlöfs litteratur

Selma Lagerlöf var en mångsidig författare med skiftande religiösa föreställningar och litteraturvetaren Sven Stolpe har lyft fram flera av de andliga element som förekommer i författarens romaner, brev och dagböcker. Utifrån hans teori om Lagerlöfs tro har vi undersökt dessa drag i tre av författarens verk och tolkat dessa med inspiration från den hermeneutiska metoden. Romanerna är Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen.Frågorna vi har utgått ifrån är:Vad visar Lagerlöf för exempel på luthersk kristendom, katolicism, folktro, och andra ockulta läror i Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar och Körkarlen?Hur gör Lagerlöf för att förena dessa?Finns det några tendenser till att de olika trosföreställningarna ställs emot varandra och i så fall hur?I texterna vi studerat har vi funnit ett antal detaljer och motiv som kan förknippas med de olika andliga föreställningarna. Lagerlöf tar upp Gud, Jesus och djävulen men visar även prov på spiritistiska och teosofiska influenser.

Från djuppsykologi till höjdpsykologi : från Mesmer till Wilber

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för Ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.