Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Nyttjandetid - Sida 1 av 1

Kommunal värdering av nyttjandetider: Hur uppnår kommuner rättvisande avskrivningstider på materiella anläggningstillgångar?

Rådet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur kommuner ska värdera sina anläggningstillgångars Nyttjandetider. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur kommuner värderar och fastställer materiella tillgångars Nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva kommuners värderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för fastställande av tillgångars Nyttjandetider. Arbetets data är insamlad genom två delstudier där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjälp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Hantering av immateriella tillgångar ? En studie ur ett bankperspektiv

Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad Nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

Fjärrvärmedriven kyla i Luleå

Sedan Västerås byggde Sveriges första fjärrkylnät 1992 har fler och fler städer följt med. I Stockholm finns nu världens största fjärrkylnät som fortfarande byggs ut. Fjärrkylan sprider sig norrut och Umeå byggde fjärrkyla år 2000. I Luleå centrum började fjärrkyla levereras 2006, baserat på frikyla. I Luleå finns det potentiella kylkunder som ligger utanför centrum där kylnätet inte kommer att nå inom en överskådlig framtid.