In this thesis I have investigated four housing corporation?s information about garbage disposal for their tenants (primarily immigrants who just arrived to Sweden).   Interviews with renters, employees of the housing corporations and employees of Eskilstuna Energi och Miljö indicates that the garbage information need to be improved to be better adapted to the target group.    To solve this information problem I decided to create an information chart, consisting of illustrations and legible text which informs the renters of how and, above all why it is important to recycle.   The aim of the project is also to increase the renters? commitment and motivation in recycling and also; make the housing corporations, other organizations and authorities aware of how important it is to adapt information to different kind of groups. The aim in Information Design is always to work from the needs of the recipients..

Studiens syfte är att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrån ett postkolonialt perspektiv med användning av diskursanalys. Uppsatsens har också ett konstruktivt inslag bestående av en granskning av tidningens mångfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda från den svenska normen. De beskrivs som icke-jämställda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

På svenska myndigheter arbetar man aktivt med att erbjuda sina kunder möjligheter att göra ärenden via Internet. Försäkringskassans egna studier tyder dock på att personer som inte har svenska som modersmål är en grupp som i stället väljer att komma in på kontoren för att utföra sina ärenden, även om ärendena är relativt enkla. Den här studien undersöker hur språkteknologiska hjälpmedel skulle kunna underlätta för den här gruppen att använda tjänster på Internet.För att ta reda på hur Nysvenskar själva ser på sin kontakt med myndigheter hölls fokusgrupper där deras erfarenheter diskuterades. Fokusgrupperna resulterade i tre scenarier som illustrerar hur situationer där en person med språksvårigheter försöker göra sina ärenden på Internet skulle kunna se ut. Några olika språkteknologiska verktyg och hur de skulle kunna användas på Internet diskuteras mot bakgrund av scenarierna.