Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar Nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring Nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet. Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen Nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring Nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring Nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen? Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet Nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen.

In this essay, I research and discuss new spirituality (or what is commonly known as New Age) within some congregations in the Church of Sweden, Gothenburg. I question how and why this new spirituality has come to be accepted in parts of the Church. My hypothesis is that the church is a part, and a reflection, of a larger change throughout society, and I claim that this change depends much on the individualization and globalization during the last decades.The research is conducted through interviews with representatives from the Church ofSweden who are in charge of new religious activities. During these interviews we discuss their views on the change that has already taken place and is going on today.The interviews are then analyzed by applying rational choice theory on them. I discusswhether the Church can be seen as a producer of goods and services and if the churchgoers canbe seen as consumers of these goods and services.

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker.