Arbetet är den romantext/projektarbete som jag arbetat med under Kreativt skrivande IV. Projektarbetet är en ungdomsroman, en dystopi i ett framtida samhälle där nästan alla kvinnor blivit infertila efter en pandemi. Därför måste alla 14-åriga flickor genomgå en undersökning för att se om de kan bli Barnaföderskor. Till själva projektarbetet hör även en essä där jag diskuterar dystopins natur..

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist Novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i Novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

En Novellsamling med korta noveller..

En Novellsamling med korta noveller..

This essay discusses my proposed collection of short stories. The aim has been to examine the texts in terms of form and thematics, and position of the texts in a social context. First I present the collection, and then look at the texts from stylistic angle. I have chosen to use the concept of descriptive style. I have picked out certain parts of my texts in order to see which effect they have on the reader (in this case I).

AbstractKaraktärerna som djurDjursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs Novellsamling BerättelserUtgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. Novellsamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?Skämtet? samt ?En vinterberättelse?. Berättelser utkom 1970, och i samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer.Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i Novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext.

Syftet med det här projektet är att komma fram till en ny lösning som ska underlätta för användare att få en bättre överblick av sitt klädbestånd samt att få användaren att ifrågasätta sitt klädbestånd. Få att nå resultatet har jag gjort användartester inom min målgrupp, intervjuat formgivare i branschen och arbetar med undersökande formarbete. Resultatet blev en flexibel herrbetjänt med ett feminimt formspråk som passar lika bra i det lilla hemmet som i den stora villan och kan följa användaren under en lång tid. .

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs Novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid..

Syftet med uppsatsen är att analysera Grebzdes Novellsamling Bergen enligt Michail Bachtins kronotopteori. Jag baserar min kronotopmodell, som uppstår i Bergen, enligt de modeller som utvecklats av litteraturvetaren Juris Roz?tis. Romanerna, vilka undersöks av Roz?tis behandlar tiden efter andra världskriget i flyktingläger och hur flyktingarna upplever de första åren utanför sitt gamla hemland Lettland samt hur de bosätter sig i det nya landet.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Alejandro Leiva Wenger utkom år 2001 med sin kritikerrosade Novellsamling Till vår ära. Min analys bygger på en av novellerna, Borta i tankar. Syftet med min uppsats är att undersöka hur väl språket i novellen överensstämmer med autentiskt multietniskt ungdomsspråk såsom det är beskrivet i forskningslitteraturen. Vid textanalysen har jag sökt efter lexikala och grammatiska avvikelser från standardsvenskan. I ett kapitel beskriver jag det multietniska ungdomsspråket i litteraturen.Som bakgrund till analysen redogörs för det multietniska ungdomsspråkets specifika kännetecken.

Smycken har en relation till en bärare och bäraren har en relation till sina smycken. Som skapare av smycken har man en relation till både smycken och bärare. En unik och viktig roll.Berättelser eller anekdoter som människor berättar, bisarra fakta som man snubblar över titt som tätt, små noveller. Detta är något som attraherar mig starkt. När jag gör smycken tycker jag om att kunna berätta en historia om det smycket.

Utgångspunkt för min uppsats är den bild av Emil Kléen som förmedlas i Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom.I min C-uppsats undersökte jag i vilken utsträckning Emil Kléens tryckta dikter kan kallas dekadenta, och intresset vaknade därmed för hur Kléens ?riktiga? dikter ser ut. De som ?icke kunna tryckas?. Lasse Söderberg publicerade 1980 en av Kléens otryckta sonetter i Tärningskastet, som är långt mer dekadent i sin framtoning än någon av Kléens tryckta verk.