Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ?det andra?, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

På uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län och i samarbete Statistiska centralbyrån i Örebro och Luleå tekniska universitet har denna studie genomförts. Undersökningen grundas på att många flyttar från Norrbotten medan få återvänder. Syftet var att studera vad som påverkat valet att flytta samt att kartlägga faktorer som influerar återvandringsintentionen. Av intresse var även att studera vanliga flyttdestinationer. Enkäter skickades ut till 933 stratifierade slumpmässigt utvalda män och kvinnor i åldrarna 19-40 år som vuxit upp i Övertorneå, Pajala, Kiruna eller Luleå kommun och som flyttat över länsgränsen.

Norrbottens Läns Landsting har inlett ett samarbete med Kalmar och Jönköpings Län, syftet är att förbättra folkhälsan. I Norrbottens Läns Landsting har projektet ?Livsviktigt? pågått under perioden 2010-2012, inom två kommuner. En ny tjänst, ?Hälsokoordinator?, har införts på vårdcentralerna.