The public sector is a major purchaser of goods and services. By setting requirements for environmental and social considerations in public procurement, an authority has the possibility to use consumer power to influence the actors in a market. The purpose of this paper is to investigate public procurement of textile products in a municipality, in order to gain knowledge about factors that may be important for the use of environmental and social criteria. Håkan Hydén´s (professor in sociology of law) norm model was used as the basis of the analysis, where the conduct was investigated along three dimensions of the norm ? willingness, knowledge and system conditions ? in order to identify underlying factors that can influence the process.The results ? analyzed by using interviews and documents ? show that the procurer's willingness, motivation and knowledge are important factors in this context, as well as the political priority of the municipality.

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det är som driver människor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag ämnar än så länge se dels på de organisatoriska förhållanden under vilka beslut fattas, strukturella förändringar i samhället. Jag kommer att titta på sociala förhållanden dels människor emellan och dels deras förhållande till rätten och om dessa har påverkats av de strukturella förändringar som har skett.

SV: I januari 2003 fick homosexuella registrerade partners rätt att prövas som adoptivföräldrar i Sverige, i enlighet med en proposition från 2001. Beslutet kom först efter en lång debatt; redan 1986 lades en proposition fram som behandlade frågan och avslog den. Denna uppsats är en studie av de argument som förkommer i propositionerna. Syftet har varit dels att beskriva och analysera de argument som använts i debatten, dels att tematisera upp dem och ta fram bakomliggande normer. Uppsatsen har för avsikt att ta reda på vad i normerna det är som har förändrats.

Landskrona har under de senaste åren handskats med kriminalitet där gärningsmännen har en ålder under 21 år. De brott det främst handlar om när vi talar om ungdomsbrottslighet i Landskrona kommun är misshandel utomhus och personrån. Trots att kommunen genom framgångsrika åtgärder nått positiva resultat där den tidigare uppåtgående brottstrenden nu stannat av och börjat dala, så ligger de höga siffrorna kvar som pekar på att ungdomskriminaliteten inte minskar i samma utsträckning. Det övergripande syftet med denna studie är att finna och förstå den normförändring som skett i Landskrona. För att studera detta har jag fört samtalsintervjuer med polis, Blåjackor, enhetschef med anställda och ungdomar på Ungdomshuset NOVA, samt använt mig av resultat från en enkät som ca 800 elever från gymnasieskolorna i Landskorna kommun själva fått deklarera sin relation och eventuella delaktighet i brott som misshandel och personrån.

Den här uppsatsen vill belysa Normmodellen som ett analysredskap för institutionell utveckling inom offentlig förvaltning. På vilket sätt behöver den offentliga förvaltningen organisera sig för att möta kraven från en globaliserad värld, som kommer att ställa krav på den offentliga förvaltningens demokratiska organisationsform. En hierarkisk styrd kommunal organisation kommer att få det svårt att möta inflytandet från omvärlden. Förändringarna sker snabbt och nya regler från EU eller andra system kommer att påverka utvecklingen. Kapitalet har genom alla tider rört sig fritt över gränserna och nu kommer regler och system, som ställer krav på den offentliga förvaltningen.