Föräldrars attityder och beteende är associerade till ungdomars debut och konsumtion av alkohol och Nikotin. Syftet med studien var att beskriva föräldrars regler, gränssättning och attityder för alkohol och Nikotin bland ungdomar i årskurs 6-9. Metoden var en enkätundersökning i en inlandskommun i Norrbotten. Enkäter distribuerades till förälder eller annan vårdnadshavare till elev i årskurs 6-9 vid två tillfällen, svarsfrekvensen var 105 stycken (52 %). Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

I detta arbete presenteras en metod för bestämning av fri kotinin och totala mängden kotinin i urin och serum. Metoden bygger på hydrolys av prov (för total bestämning av kotinin) och extraktion i metylenklorid. Bestämning av kotinin har gjorts med HILIC-MS/MS..

Rökning är ett stort problem i hela världen. 5 000 000 dödsfall varje år kan vara tobaksrelaterade. Nikotin ärden viktigaste farmakologiskt aktiva substansen i cigaretter. Den verkar på Nikotinerga receptorer (nAChRs),som är en typ av acetylkolin-receptorer. När man röker riskerar man att utveckla cancersjukdom, hjärtkärlsjukdomeller KOL.

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal kan hjälpa vuxna patienter att sluta röka, en kortare eller längre tid, inför en elektiv operation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl erhölls 10 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes med både MeSH-termer och fritextsökning. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och samanställdes. Resultat: Metoder som kan användas för att hjälpa patienter att sluta röka är olika former av rådgivning och utbildning: hälsoutbildning, program för livsstilsförändringar, sluta-röka-linje.

Nikotin är världens tredje mest använda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut främsta orsakerna till en för tidig död i hela världen. Minst 10 000 svenskar dör varje år i förtid på grund av rökning. Syftet med denna studie var att jämföra skillnaden i lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmåga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i åldrarna 27-56 år varav 10 var rökare och 10 icke-rökare.

Syftet med studien var att beskriva vilka metoder till rökstopp som fanns uttryckta i litteraturen samt beskriva vilken effekt dessa metoder hade, då detta är en avgörande behandling för patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom. För att påvisa artiklarnas kvalitet granskades dessa med avseende på urvalsgrupp i relation till föreliggande studies syfte. Studiens metod utformades med en deskriptiv design. Litteratursökning utfördes i databaserna Cihnal och Pubmed (Medline) vilket resulterade i 15 artiklar som denna studie baserats på. Resultatet som framkom var att metoderna antingen var ickefarmakologiska eller farmakologiska.

Schönherr Qwick, R-M Öronakupunktur. Upplevelser och känslor av öronakupunktur i samband med rökavvänjning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Bakgrund Tobaksbruket medför stora hälsorisker och för många en för tidig död. Många rökare önskar inget hellre än att sluta. Att sluta röka är ofta svårt, då Nikotinet är en stark drog och abstinserna kan vara svåra, även om evidens baserad hjälp finns i form av metoder och hjälpmedel.

Syftet med projektet var att utvärdera läkarledda hälsokontroller tio månader efter undersökning med avseende på livsstilsförändringar, kroppsliga besvär och arbetssituation. Syftet var också att kartlägga vad som gjorde att anställda upplevde hälsokontrollen som värdefull och att få synpunkter från de berörda om vad som eventuellt kunde förbättras.Undersökt grupp var 124 anställda på ett byggföretag i Göteborg. De undersökta var fördelade på 9 avdelningsansvariga och 14 kontorsanställda som tillsammans utgjorde gruppen administration, samt 21 arbetsledare och 79 yrkesarbetare som utgjorde gruppen produktion.Metoden var en enkätundersökning med 24 flervalsfrågor och två öppna frågor. Frågor som berördes var påverkan på hälsotillstånd, kostvanor, vikt, intag av alkohol och Nikotin, kroppsliga besvär, arbetsrelaterade frågor, om hälsokontrollen upplevdes värdefull och om den lett till uppföljande läkarbesök. De tillfrågade fick i de öppna frågorna redogöra för varför de eventuellt upplevde att hälsokontrollen varit värdefull och vad som kunde förbättras.