I Sverige föds ca 90 000 barn per år och cirka 10 % behöver vård på en Neonatalavdelning. Orsakerna till det kan vara många, men vanligt är att barnen som drabbas, är för tidigt födda och då är extra utsatta pga. sin omognad. Syftet med studien var att ta reda på pappans upplevelse att vårda sitt barn på en Neonatalavdelning. En kvalitativ forskning med innehållsanalys som metod valdes.

Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på Neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en Neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på Neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på Neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Många mammor vars barn vårdats på en Neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på Neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på Neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av oväntade dödsfall bland barn på en Neonatalavdelning. Tio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades om sinaupplevelser. Dataanalyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre teman framträdde: upplevelse av stöd, uppleva behovav bearbetning och återhämtning och reaktioner på ett barns dödsfall. Sjuksköterskorna beskriver att de upplevt både bra och mindre bra stöd, vikten av att ge stöd till föräldrarna och ävensjuksköterskornas egna känslor och reaktioner på det oväntade dödsfallet, både under återupplivningssituationen och tiden efter.

SAMMANFATTNINGBakgrundBarn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på Neonatalavdelning. På en Neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen.SyfteSyftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en Neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn.MetodEn kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på Neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två Neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från Neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två Neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft.

SammanfattningBakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på Neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Att bli förälder ses av många som en del av livet och lika självklart är det att barnet föds välskapt och friskt. Denna bild förändras när ett barn föds för tidigt eller är sjuk och behöver vård på Neonatalavdelning. Den viktiga anknytningsprocessen kan då försvåras eller fördröjas. Bakgrund: I bakgrunden beskrivs anknytningsteorier, det kompetenta barnet, samt olika vårdinterventioner där vetskap finns om föräldrarnas betydelse för delaktighet i vården av sitt barn som vårdas på Neonatalavdelning. Här beskrivs även Travelbees (1) syn på vårdrelationen.

Sammanfattning:Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar.Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården.Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram.Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid Neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema.Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning.Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en Neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap.

Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en Neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning på en Neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på amning.

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vård eller övervakning på en Neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras från sitt barn efter förlossningen då barnet behöver vård på en Neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvärldsansats och analyserad med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras från sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier är: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, Rädsla och oro för barnets hälsa, Att lämna över sitt barn i någon annans händer samt Att inte få vara nära sitt barn.Då barnet behövde vård på en Neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som präglades av rädsla över barnets hälsa.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på Neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn.

Denna rapport handlar om hur information om neonatalvård bör utformas. Syftet med examensarbetet var att undersöka detta. Utifrån resultaten från undersökningen har en broschyr i ämnet utformats. Broschyren vänder sig till föräldrar vars barn kommer att vårdas, vårdas just nu eller har vårdats på en Neonatalavdelning på grund av för tidig födsel samt även till föräldrarnas anhöriga. Broschyren ska fungera som ett komplement till den muntliga informationen som personalen på Neonatalavdelningen i Västerås ger till målgruppen idag.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser och behov på en Neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och närvaro, kunskap och förståelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kärnfrågorna gällande föräldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en ärlig och förtroendeingivande kommunikation är av allra största vikt för att främja en god anknytning mellan föräldrarna och barnet. Det framkom att föräldrarna önskade vara delaktiga i barnets vård och att de ville bli uppmuntrade av vårdpersonalen att delta i denna.

Föräldraskapet är en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstår komplikationer. Barnet behöver extra vård och föräldrarnas föreställningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på Neonatalavdelning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom området sammanställs. Använda databaser för sökningen av artiklar är Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo.