Uppsatsens analysområde är uppkomsten av regional integration och prägeln på samarbetet inom den Afrikanska unionen. På en kontinent som ofta betraktas av omvärlden som ett hjälplöst problemområde har unionen uppstått som ett forum för samarbete och enighet. Kontexten ur vilken Afrikanska unionen uppkom skiljer sig från tidigare afrikanska samarbeten. Med hjälp av integrationsteorin Neofunktionalism och systemteorin neorealism undersöks, utifrån sex hypoteser, faktorer som har bidragit till unionens existens och vad den präglas av idag. Fokus ligger på unionen i sig och inte på teorierna.

För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna Neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..

Hur kan då domstolen påverka den institutionella balansen? Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur domstolen kan påverka den institutionella balansen och identifiera och diskutera eventuella problemområden relaterat till detta, samt se om det går att förklara domstolens handlande med hjälp av mina valda teorier.Den institutionella balansen, tanken om att en institution inte ska inkräkta på en annans av fördragen tilldelade maktområde, ska övervakas av EG-domstolen. I och med att domstolen samtidigt har tolkningsrätt i förhållande till fördragen innebär detta att den samtidigt kan övervaka och förändra balansen i de situationer där den finner den vara ojämn eller på annat sätt felaktig. Genom att titta på fem domar mellan 1980 och 1997 har jag fastställt några av de förändringar domstolen har gjort i förhållandet mellan institutionerna. Med hjälp av en kombination av Neofunktionalism och integration through law-teori har jag sedan kunnat beskriva hur domstolen har kunnat agera så aktivistiskt som den i vissa fall har gjort, samt identifiera några problemområden som kan uppstå i sammanhanget..

This thesis treats the development of the European Union asylum- and migration politics and the EU member states transfer of authority to the European Union. The main purpose has been to look closer with the use of the application of theory of neofunctionalism and liberal intergovernmentalism on the European Union case. The focus will be to answer the following questions: How has the political development within EU asylum and migration policy developed through the period of The Single European Act to the ratification of the Stockholm program? And how can the chosen theory explain European countries transfer of national decision regarding asylum policy in favor of a supranational European asylum policy? Based on the available material of European Union programs and harmonization measures for this area I have attempted to understand to what extent the European Union?s development in the area of the asylum and migration politics can be explained through the theories of neofunctionalism and liberal intergovernmentalism. The result of my analysis is confirmation of the European Union development of the area of the asylum and migration policy and also a series of explanations according to the theories regarding the member states transfer of authority to the EU.

The starting point of this study is theories of European integration, which are used to formulate different scenarios about the future of the European Union. This is made in regards to the eurocrisis which has intensified the discussion about how to change the construction of the euro to overcome the economic difficulties that has arisen. In this study, four different scenarios are presented: "An updated Europe", "A new Europe", "The death of the euro" and "Goodbye Greece". The first two scenarios takes its starting point in the neofunctionalist theory of European integration and describes how the EU might increase its level of integration in different ways. We can either see a development where the EU tries to improve the implementation of the rules that are meant to coordinate the member states? economic policy, or we might encounter a more advanced integration where fiscal policy competences are transferred to the EU-level.The latter scenarios, however, takes another theory in to account, liberal intergovernmentalism, and describes how the eurozone might be fragmented in different ways due to conflicts of interest between lenders and countries that has to receive loan-packages.