Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många företag det finns som utövar Naturturism i ett avgränsat geografiskt område i Sverige. Detta för att bidra till kartläggningen av hur denna marknad ser ut och hur den kan utvecklas..

Uppsatsen syfte är att studera hur Naturturism har förmedlats under nittonhundratalet och därmed få en djupare förståelse för hur och varför den har förändrats. Inom ämnesområdet landsbygdsutveckling är det angeläget att förstå vilken typ av Naturturism som efterfrågas och varför. Detta eftersom turism är en av Sveriges nya basnäringar och turism på glesbygden i många fall anses vara ett möjligt framgångsrecept för en livskraftig lokalekonomi. Forskningsmaterialet består av Svenska Turistföreningens (STF) årsskrifter där turisters reseberättelser har publicerats sedan slutet av 1800-talet. En litteraturgenomgång med fokus på utsagor om turismens aktörer, rum och handlingar har gjorts och sedan diskuterats med hjälp av diskursanalytiska verktyg.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan Naturturism och markägare, i synnerhet när Naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan Naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar Naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur Naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan Naturturism och markägare, i synnerhet när Naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan Naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar Naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur Naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan Naturturism och markägare, i synnerhet när Naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan Naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar Naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur Naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan Naturturism och markägare, i synnerhet när Naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan Naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar Naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur Naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan Naturturism och markägare, i synnerhet när Naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan Naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar Naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur Naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan Naturturism och markägare, i synnerhet när Naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan Naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar Naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur Naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.

Naturbaserade turistföretag är ofta placerade på landsbygden och drivs småskaligt, många av de aktiviteter som bedrivs är säsongsrelaterade och de samarbetar ofta med de som använder sig av naturens resurser och med markägare. Målet med studien var att i en fallstudie utreda vilka drivkrafter som motiverar Naturturismföretagare att bedriva sin verksamhet. För att testa i hur stor utsträckning Naturturismföretag är sociala företag användes teorin om sociala entreprenörer. En litteraturstudie gjordes innan arbetets mål formulerades för att upptäcka om det fanns någon kunskapslucka att täcka. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre Naturturismföretagare från större företag och tre från mindre företag. Resultatet visade att de drivkrafter som driver Naturturismföretagare framförallt handlar om att ha möjligheten att bedriva en verksamhet där de har möjlighet att utöva sitt fritidsintresse, kunna bo kvar på den nuvarande bostadsorten samt en vilja att visa naturen för andra människor..

Increased interest in nature tourism may be what saves small and dying villages, like Borgsjo? in the county of Va?sterbotten in northern Sweden, from disappearing. The nearly untouched nature in these areas is in many cases an unused resource, since true wildlife experiences are sought by many travelers. The purpose with this report is to investigate if Borgsjo? has the potential and abilities to become a destination for nature tourists, and how this should be done to avoid negative effects on nature, wildlife and culture.

Den inkommande turismen till Sverige ökar hela tiden och enligt Naturvårdsverket är Naturturismen en av orsakerna till det ökade intresset för Sverige som destination. I dagsläget finns det inte mycket forskning angående utländska turister i den svenska naturen men författarna vill fördjupa sig i ämnet och har därför som syfte med uppsatsen att klargöra vilka som nyttjar den svenska naturen, varför de reser hit samt hur den svenska naturen marknadsförs.För att få svar på uppsatsens frågor har författarna valt att använda sig av en expertgrupp där var och en i gruppen har fått svara på ett visst antal intervjufrågor. Resultatet visar hur utländska besökare attraheras av stillheten, lugnet och den lättillgängliga orörda naturen som finns i Sverige. Olika aktiviteter tas upp som attraktionskraft och uppsatsen beskriver även de vanligaste segmenten; WHOPs, DINKs och Active Family. Expertgruppen förklarar hur turistorganisationer i Sverige arbetar med marknadsföring och i slutet av uppsatsen diskuteras ?nature-light? och tidsmässigt korta resor som nya trender inom Naturturism.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Tio procent av Sveriges yta är idag skyddad i naturvårdssyfte, huvudsakligen i form av Natura 2000-områden, naturreservat och nationalparker. Största arealen utgörs av naturreservat (Naturvårdsverket 2005c). Många gånger är den biologiska mångfalden huvudsyftet vid inrättandet av ett skyddat område, men syftet kan även vara att ge besökaren möjlighet att uppleva mer opåverkad natur. Friluftsanordningar inom ett naturområde bör vara väl planerade då de ska tillgodose flera olika syften för besökaren. De ska underlätta rörelse, orientering och vistelse i naturen.

Friluftsliv och Naturturism har de senaste åren vuxit både i volym och breddats när det gäller aktivitetsutbud. En tydlig trend som är på framfart är den ökade populariteten vad gäller de nya spännings- och äventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget Fjällfest som denna uppsats fokuserar på ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer är det av yttersta vikt att känna till besökarnas förväntningar för att på bästa sätt kunna tillfredställa sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förväntningar och faktiska upplevelse på evenemang samt undersöka om ålder och kön är påverkande faktorer på förväntningar och upplevelser.

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras.