De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bäckskog", "Småbiotoper", "Myrholmar", "Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s egna definierade sk.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i Naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.

This study was conducted in the "Kåtaberget" forest reserve in Västerbotten in the summer of 1999. In the summer of 1995, a prescribed burning was performed in the reserve. In some places where coarse dry woody debris (logs and stumps) was present, the fire consumed the wood, as well as parts of the humus layer, creating deep-burned patches. The low intensity ground fire also created dead woody debris by burning off living trees with open fire scars, as well as standing dead trees. In this study, the post-fire tree seedling establishment was examined, with special attention given to the former presence of woody debris. The study also includes a survey of the areal extent of deep-burned patches, as well as an examination of tree seedling establishment in these patches, compared to other burnt ground.

Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på skogsområden med sammanhängande opåverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar från Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i Naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.