Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem på äldreboenden i Sverige och andra delar av världen. Sjukdom och åldrande är riskfaktorer för näringsmässiga störningar. Undernäring hos äldre är associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksårsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation angående Nattfastans längd för att motverka undernäring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och näringsintaget hos vårdtagarna. Syfte: Att belysa Nattfastan på äldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om Nattfasta hos omvårdnadspersonalen på äldreboenden.

Nutritionsproblem är vanligt hos äldre på särskilt boende. Trots att problemet varit känt sedan länge, fortsätter de äldre att minska ofrivilligt i vikt. Nattfastan på särskilt boende är längre än riktlinjerna från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, vilket är 11 timmar.Syftet med studien var att belysa betydelsen av Nattfastans längd i relation till de äldres viktdifferens före och efter intervention som genomfördes i två steg. Interventionen utmynnade i en ökad tillgänglighet av dryck/mat för de äldre under kväll och natt.Den långa Nattfastan minskade efter intervention 1, de äldre blev mer viktstabila. Intervention 2 medförde ytterligare förkortning av Nattfastans längd, fler äldre ökade i vikt.

IntroduktionUndernäring är ett stort problem hos äldre personer, som bor inom särskilt äldreboende(SÄBO), trots att detta går att förebygga, om man ha en välgenomtänkt individuell anpassadnutritionsplan för varje person. Det saknas kunskap om längden på Nattfastan, undernäringoch hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Med Nattfastans längd menas tiden mellan sistamatintag på kvällen/natten och första matintag på morgonen.SyfteSyftet med studien var att kartlägga Nattfastans längd, undernäring och hälsorelateradlivskvalitet hos en grupp äldre på ett särskilt äldreboende.MetodUndersökningen var en pilotstudie, som utfördes på en somatisk avdelning på ett SÄBO.Sammanlagt 31 äldre personer, 23 kvinnor och 8 män med en åldersvariation mellan 68-100år och en medelålder på 87 år inkluderades i studien. BMI, MNA-SF och Nattfastans längdberäknades för att kartlägga deltagarnas nutritionsstatus. Hälsorelaterad livskvalitetberäknades med hjälp av hälsoenkäten EQ-5D.

Den här uppsatsen belyser hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet omskriver fotbollsrelaterat våld i Sverige. I uppsatsen koncentrerar jag mig på kravallerna i matchen mellan Hammarby och Djurgården, som spelades på Söderstadion, den 28 augusti 2006. Syftet med den valda avgränsningen är att utföra en mer fördjupad studie om pressens bemötande av fotbollsrelaterat våld. Den här matchen symboliserar på ett effektfullt sätt de våldsamheter som med jämna mellanrum förekommer i samband med möten mellan rivaliserade lag. Efterspelet till den här matchen har dessutom varit mer omskrivet än någon annan match på svensk mark.

Bakgrund: Verksamhetschefer, sjuksköterskor, utvecklingsledare och kostombud har påbörjat ett förbättringsarbete gällande kosten på ett särskilt boende för äldre i en mellansvensk kommun. Syftet: Att beskriva omvårdnadspersonalens uppfattning om förbättringar, försämringar samt inflytande gällande måltidsmiljön, efter att riktlinjer kring kosthållningen införts. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Tjugofem omvårdnadspersonal intervjuades om sina uppfattningar. Resultat: Det framkom i studien att omvårdnadspersonalen till största del uppfattade att förbättringar skett kring kosthållningen efter införandet av de nya riktlinjerna.

sammanfattningBakgrund Genombrottsmetoden är en modell för förbättringsarbete som används inom bland annat äldreomsorgen. I stadsdelen Hässelby-Vällingby har metoden använts som en del i ett projekt för att förbättra kvaliteten på mat och måltider inom äldreomsorgen. Eftersom undernäring är vanligt förekommande hos äldre är det viktigt att utvärdera metoder som syftar till att förbättra matsituationen för de äldre. Förhoppningen är att denna studie kan öka kunskapen om hur personalen upplevt arbetet med metoden.Syfte Syftet med studien är att utforska personalens upplevelser av att arbeta med Genombrottsmetoden inom äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby.Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda inom äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide.

Bakgrund Undernäring är vanligt bland personer bosatta på vårdhem, närmare bestämt 15-40% av dem är undernärda. Det finns olika sätt att undersöka om en person är undernärd, en modell är Mini Nutritional Assessment (MNA). Studier som använts sig av MNA-modellen visar att undernäringen minskat från 36 % 1999 till 18 % 2008. Att matsedelsplaneringen utgår från vårdtagarnas behov är viktigt. Även om antalet välnärda ökat inom äldreomsorgen är undernäring fortfarande ett stort problem, därför känns det angeläget att belysa detta område.Syfte Syftet med undersökningen är att skapa en överblick hur måltidsrutinerna samt undernäring ser ut och hur den kan förbättras inom äldreomsorgen i Piteå kommun.Metod Studien gjordes enligt en kvantitativ metod med strukturerade intervjuer.