Sök:

Sökresultat:

14 Uppsatser om Natrium - Sida 1 av 1

Kartering av COD och natrium i massabruk

Detta arbete innefattar en kartering av Natrium- och COD-flöden i ett pappersmassabruk, samt en jämförelse med tidigare utförda karteringar. Med hjälp av analysdata från massaprover och filtrat kan tvätteffektivitet i massabruk beskrivas i olika matematiska modeller. I denna rapport har tvätteffektiviteten valts att presenteras med hjälp av en massbalans, tvättutbyte. Analyserna på massaproverna har gjorts på urkramat prov. Resultatet visar att jämfört med tidigare karteringar har tvättförlusterna ut ur sista tvättapparat på björkmassalinjen minskat med avseende på COD men inte med avseende på Natrium.

BS part

I takt med ökande miljökrav i Sverige och världen blir det allt viktigare för företagen att kunna erbjuda ett mer miljövänligt sortiment. Syftet med utvecklingsprojektet har varit att bistå Gambro med att förbättra sin miljöprofil inom dialystekniken.Gambro utvecklar och säljer kompletta lösningar för Hemodialys (HD-dialys) till dialyskliniker och allmänna sjukhus. BiCart och SelectCart är två stycken plast patroner innehållande Natrium bikarbonat respektive Natrium klorid. Patronerna används i samband med dialyser och i dagsläget kastas carterna direkt efter en genomförd behandling istället för att plasten återvinns. Detta då det inte går att öppna båda typerna utav patroner och tömma ut resterande innehåll efter en dialys behandling så att återvinningen av tillverknings plasten polypropylen kan ske.

Utvinning av lignin med låg natriumhalt ur svartlut

Vid tillverkning av pappersmassa på sulfatmassabruk kokas vedflisen med kemikalier för att frilägga fibrerna. Kokkemikalierna och andra ämnen från veden, framförallt lignin, återfinns i svartluten efter koket. Ligninet är vedens mest energirika förening som med fördel kan användas som energikälla vid förbränning. Idag förbränns ligninet i svartluten i sodapannan. För att skapa utrymme att förbränna en större mängd svartlut i sodapannan kan en del av ligninet i svartluten separeras, fällas ut, och sedan användas som ett biobränsle. Detta biobränsle, det utfällda ligninet, kan användas antingen internt på bruket i mesaugnen och på så sätt minska oljeförbrukningen eller externt i någon annan typ av förbränningsanläggning. I detta examensarbete har metoder att fälla ut lignin ur svartlut genom pH- sänkning med CO2(g) eller genom tillsatts av Ca2+-joner studerats.

Kväve och sprängämnesrester i LKABs malm-, gråbergs- och produktflöden

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvärdera, dels andelen ej detonerat sprängämne vid gruvbrytning. LKAB använder emulsionssprängämne Kimulux R, från Kimit AB. Detta sprängämne innehåller ca 24 % totalkväve i form av Natrium- och ammoniumnitrat. Kväve på malm, gråberg och i vatten inom gruvområdet kommer i huvudsak från icke detonerat sprängämne. Det är inte sprängämnet i sig som ligger till grund för detta, snarare är det en rad yttre faktorer.

Avlivning av häst : en enkätstudie

Today there are various methods to use when euthanizing horses. Earlier the use of free or captive bullet was the most common method, but in recent decades this has changed and chemical euthanasia is now considered the most common method. The chemical euthanasia has in Sweden been dominated by the use of barbiturates. Somulose® entered the market in the beginning of the 90?s as an alternative to previous chemical euthanasia.

Vägsaltets spridningsvägar och dess påverkan på landskapets vegetation

Hundratusentals ton vägsalt, Natriumklorid, sprids ut på våra vägar vintertid för att skapa säkra trafikförhållanden. Men vintervägunderhållning och vägsaltsanvändning kan bidra till förstöring av de naturliga och interna processerna i angränsande mark och vegetation. Vägsalt sprids från vägen på olika sätt, till exempel genom att plogas bort, att det skvätter från fordon, genom avrinning, eller till och med via vinden. Salt sprider sig lösligt i grundvatten eller ytvatten som Natrium- och kloridjoner och rör sig vidare i marken eller ackumuleras inom den. Klimat, väderförhållande, landskapets utformning och användning, trafikmängd och vägunderhåll är faktorer som påverkar både saltåtgången och spridningsvägarna.

Vätske- och saltbalans i samband med transport av häst

Hästar har transporterats längre sträckor i århundraden, först med båt och tåg och därefter på väg och med flyg. Antalet hästar som transporteras på väg har ökat i takt med att antalet hästtävlingar har ökat. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som kan göras för att förhindra och åtgärda de störningar som kan uppkomma i vätske- och saltbalansen i samband med transport genom bland annat utfodring och bra rutiner. I studien ingår även en presentation av gällande regler för transport av häst. Hur hästen ska transporteras är reglerat i djurskyddslagen (SJVFS 2000:133). Transporttiden får högst vara åtta timmar därefter måste hästen vila.

Sensoriska effekter vid reducering av natrium i kryddmix för hamburgare

Enligt Livsmedelsverket är saltintaget för högt i Sverige. Det dagliga intaget är beräknat till 8-12 gram per person (Becker, 2005). Enligt de Nordiska näringsrekommendationerna (2004) bör det dagliga intaget inte överstiga 6 gram för kvinnor och 7 gram för män. 60-70 % av saltet vi får i oss kommer ifrån färdigberedda livsmedel som bröd, ost, charkuterivaror, snacks och snabbmat (Livsmedelsverket [SLV], 2005a). Livsmedelsindustrins produkter är därmed en stor orsak till att saltintaget är för högt.

Källor i Haninge? ? vattenkvalitet och ?tillgänglighet

Den här rapporten om kallkällor i Haninge kommun i södra Stockholms län är ett examensarbete på KTH. Undersökningen har gjorts i samarbete med Haninge kommun och Källakademin. Arbetet utförs av två studenter, där en student fokuserar på källornas tillstånd i dag (denna rapport) och en student fokuserar på källornas historia och tradition. Det primära målet med detta arbete är att ge Haninge kommun och dess invånare bättre kännedom om de kallkällor som finns i kommunen, särskild med avseende på vattenkvalitet och tillgänglighet.Kommunen har ambitionen att informera allmänheten om kallkällor och förse en del av dem med skyltar. Information om källornas existens och lokalisering inhämtades från olika databaser, främst SGUs (Sveriges geologiska undersökning), Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens samt genom personliga kontakter.

Effekten av natrium bikabonat på prestation och upplevt magbesvär under en simulerad simtävling

SAMMANFATTNINGBakgrundUtövandet av sjuksköterskeyrket skall grundas i den kunskap, förståelse, värderingsförmåga och det förhållningssätt som behövs för att kunna utföra god och patientsäker omvårdnad. Den skyddade yrkestiteln Sjuksköterska kräver en legitimation som står för behörighet. År 2000 kom Socialstyrelsen med en föreskrift (SOSFS, 2000:9) där ett undantag från legitimation ges. Då det idag råder stor brist på sjuksköterskor, främst under sommaren, används föreskriften för sjuksköterskestudenter som efter termin kan anställas som dispenssjuksköterskor.SyfteAtt beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vikariera som dispenssjuksköterska.MetodSom metod valdes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor och induktiv ansats. Studien byggde på sex intervjuer med studenter som under sommaren 2014 vikarierat som dispenssjuksköterskor.

Hälsopåverkan av syra- och basbildande livsmedel

En fungerande syra-basbalans är essentiell för en god hälsa. Serumets pH-värde bör ligga inom intervallet 7,35-7,45, och för att uppnå det har kroppen flertalet buffertsystem. Om pH-värdet hamnar utanför intervallet orsakas sjukdom, vid ett högre pH uppkommer alkalos, medan ett pH-värde under det normala orsakar acidos. Det finns även ett tillstånd som benämns metabolisk acidos, vilket inte är klassat som en sjukdom, men som inträffar när sura metaboliter ansamlas i blodet. Metabolisk acidos vållas av en över-vägande surgörande diet. Livsmedel är antingen syra- eller basbildande.

Jämförelse av konsumtions- och intagsdata mellan Matkorgen 2010 och Riksmaten 2010-11 : exempel på några näringsämnen och toxiska metaller

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.

Jämförande av näringsinnehåll, kostnad samt frukt- och grönsaksinnehåll i blandkost och vegankost på en förskola i Umeå

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR.

Utvärdering av lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda vid Korsnäsverken : Samband mellan miljöförbättrande arbete i pappers- och massaindustrin och föroreningar i närområdet

En nedgång har setts i Sverige och Europa när det gäller luftföroreningar de senast årtiondena. Nedgången beror bland annat på minskade emissioner från industrier, övergång från uppvärmning med olje- och kolpannor till fjärrvärme och förbättrad bränslekvalitet. Denna studie utvärderar lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda i närheten av pappers- och massaindustrin Korsnäs i Gävle. Mätserierna startar vid sent 1970-tal och går fram till årsskiftet 2009/2010. Nedfall av stoft, sulfat, Natrium, kalcium och lufthalter av svaveldioxid samt sot studerades.