Det här arbetet grundar sig i vårt exjobb som var att ljudlägga ett spel. Som Musikproducenter hade vi länge intresserat oss för spelbranschen som en bransch i expansion som kan ge arbetsmöjligheter. Rapporten går igenom hur vår arbetsprocess sett ut vid ljudläggningen samt lite allmänna begrepp om spelljud. Vi förklarar också hur ljudmotorn och scriptspråket den använder fungerar. Utifrån följande frågeställningar har vi format rapporten: Vilka kunskaper behövs för att ljudlägga ett spel? Hur kan våra erfarenheter som Musikproducenter bidra i ljudläggningsprocessen?Det vi kom fram till är att det nya arbetssätten i spelbranschen underlättar för ljudläggare och gör oss som Musikproducenter kvalificerade för detta jobb.

Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga Musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga Musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga Musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland Musikproducenter..

Förr i tiden producerades musik med analog hårdvara och datorer användes inte i någon vidare utsträckning. På 80-talet introducerades datorer och nu produceras nästan all musikmed hjälp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i så fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har påverkat Musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal Musikproducenter för att se hur deras användande av datorer i sina arbetsuppgifter har förändrat, förbättrat och försämrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent på en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem Musikproducenter.

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos Musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma Musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer.

I denna uppsats undersöker jag hur Musikproducenter ser på sitt samarbete med musiker/artister under en musikproduktion. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där tre etablerade svenska Musikproducenter intervjuas. Resultaten visar att Musikproducenterna lägger stor vikt vid sitt samarbete med artister. Några utav slutsatserna är att musikproducentyrket idag i Sverige handlar mycket om att kunna fatta beslut och agera som en musikalisk vägledare.A recording session - A study about music producers' way to look at their cooperation with artists during recording sessions. In this paper I will investigate how music producers look at their work with musicians/artists during a recording session.

Pitch Correction - is it a must? An interview inquiry about opinions concerning pitch correction in music making today. This work intends to find out what music producers, singers and those with a great interest in music really think about the use of pitch correction programs, both in the studio and live. The thoughts concerning this came when I began to work with these programs in a studio, mostly for vocal use. I realized that the thoughts and opinions about the use of pitch correction varies a lot.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur Musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda ? hur det låter ? ett resultat av den andra ? hur den görs ? men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma Musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning.

Det problemområde som denna kandidatuppsats behandlar är fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra till kunskapsläget inom det ljudtekniska forskningsområdet med praktisk tillämpbar kunskap om fasen som fenomen och dess påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Vidare så ämnar även uppsatsen att problematisera det till synes invanda tankemönstert hos många ljudproducenter och ljudtekniker att fasens påverkan är minimal. En konkretisering utav syftet ledde till följande forskningsfrågor: 1.Hur påverkar fasen ljudet då en beståndsdel i trumsetet är inspelat med fleramikrofoner på nära avstånd? 2.Hur påverkar fasrelationen mellan rumsmikrofoner/överhäng ochnärmikrofoner ljudet? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes ett experiment.