Title: The impact of environment on music students' commitment to music - a study of attitudes among music students and their parents. The purpose of this essay is to illustrate the importance of environmental influence on childrens' musical interests and factors inspiring children to play instruments and sing. The parents' opinions, regarding the extent of the effect of the environment on the musical interest of their child, are compared in the text, with the childrens' own opinions in this matter. I conducted the survey in two music classes in Malmö. I used a questionnaire, where all students participated and I also conducted qualitative interviews with four students and their parents.

Den här uppsatsen handlar om tvärflöjtsundervisning inom suzukimetoden och om de barn som deltar i den. Det är en fallstudie som beskriver elevernas, föräldrarnas och lärarnas uppfattning om suzukimetoden och min tolkning av undervisningen som jag har observerat. Jag har genomfört min undersökning på en suzukiskola i Sverige där jag har intervjuat 8 flöjtelever och den ena av deras föräldrar samt deras två lärare. I resultatet beskriver jag föräldrarnas situation utifrån yrke och Musikintresse. I undersökningen framkommer att suzukimetoden upplevs som mycket positiv av dessa elever, föräldrar och lärare.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrån deras Musikintresse kommer. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgången behandlas relevanta faktorer som påverkar Musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten säger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det är skillnad på varifrån Musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vilket inflytande elever i år sex upplever att de har i skolans musikundervisning. Vi har valt att fokusera på elevers uppfattningar på grund av bristen på forskning inom detta område.En förundersökning genomfördes i form av enkäter för att kartlägga elevers intresse, för att sedan genomföra två gruppintervjuer varav fyra elever i varje. Resultatet visar att eleverna till viss del har ett inflytande på musikundervisningen men att det är läraren som begränsar inflytandet vid lektionstillfällena. Det finns inslag av populärmusik som man under lektionstillfällen diskuterar och analyserar tillsammans med musikläraren. Musikundervisningen leder enligt vår undersökning ej till att elever blir mer Musikintresserade även utanför skolans dörrar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras Musikintresse.

Titel: Den vikande skivförsäljningen ? En statistisk analys av den svenska fonogramförsäljningen år 2000-2003Författare: Henrik AgertzKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kursen VT 2005Syfte: Syftet är att analysera tre olika hypoteser rörande den negativa utvecklingen av fonogramförsäljningen år 2000 till år 2003 med hjälp av SOM-undersökningen på riksnivå.Metod och material: En statistisk analys av Riks-SOM under åren 2000-2003.Huvudresultat: Undersökningen ger inget stöd för att de som laddar ner musik som ett huvudsyfte med sin internetanvändning har minskat sin CD-konsumtion i annan grad än de som inte laddar ner musik som ett huvudsyfte.Det finns en skönjbar, om än inte statistiskt säkerställd, skillnad som visar att de som lyssnar mer frekvent på privat lokalradio inte har minskat sin CD-konsumtion i högre grad än de som lyssnar i mindre omfattning. Tvärtemot har de istället en potentiellt mindre nedgång i sin CD-konsumtion är de som lyssnar mindre frekvent, vilket kan bero på att de lyssnar ofta har ett större Musikintresse.Hos de som har tillgång till en DVD-spelare i hushållet finns det inte heller någon skillnad i minskningen av CD-konsumtionen mot de som inte har tillgång till DVD-spelare.Dessutom visar undersökningen att de som stått för den enda statistiskt säkra nedgången i sin CD-konsumtion är dem mellan 15 och 24 år som även, under både år 2000 och 2003, är de största CD-konsumenterna..

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 år (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del på källor som årsredogörelser för läroverket och kyrkorådsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förändringar har ägt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade ämnet utvecklats så att det fanns undervisning på ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer än hälften av eleverna sång- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gånger mellan 1843 och 1939.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

Problemformuleringen i denna studie är ?Hur uppfattar fiollärare genrebreddens betydelse för elevers fortsatta Musikintresse och utveckling?? Hur bemöter musikskolan den musikaliska evolutionen? Den evolution vilken, i och med 1900-talets paradigmskifte, fört det musikaliska synsättet från det traditionella mot ett allt mer öppet klimat i musikundervisningen. För att få svar på detta vände jag mig till fyra fiollärare med fiollärarutbildning och använde den kvalitativa intervjun som metod. Samtliga informanter hade erfarenhet inom yrket. Resultatet av undersökningen visar att lärarna upplever elevernas musikidentitet mycket starkare än förr, vilket resulterar i att låtvalet är väldigt viktigt.

Barns musikaliska intresse och utveckling kan bero på föräldrarnas påverkan genom uppväxten. I den här rapporten presenteras resultatet av kvalitativa intervjuer med sex mammor med barn i en ålder under två år. Tre av mammorna ägnar sig åt musik i sin profession, medan de andra tre har ett mer allmänt Musikintresse. Oberoende av föräldrarnas bakgrund visar det sig att de anser musikalisk stimulering vara någonting viktig och nyttig för deras barns utveckling. Till exempel har alla i intervjugruppen deltagit i någon form av musikalisk aktivitet ämnad för barn.

Vi som skrivit detta arbete delar både ett gemensamt Musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikämnet får ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgår det att eleverna ska få möjlighet att arbeta ämnesövergripande samt få tillfällen till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar på att musikämnet har en viktig roll som stöd för lärande i andra ämnen. Med utgångspunkt från våra erfarenheter samt publikation från lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lärare arbetar med musik i ämnesövergripande arbete i årskurs 4-6. Syftet med arbetet är att synliggöra sex stycken årskurs 4-6 lärares tankar om ämnesövergripande undervisning där musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt på teorier om ämnesövergripande undervisning.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.