Syftet med detta arbete är att undersöka hur musik används och lärs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nämligen se att barn och vuxna musicerade med stor glädje och kunskap. Anledningen till ämnesfokus var att vi ville hitta vägar till ett mer naturligt och glädjefyllt sätt att undervisa som musiklärare här i Sverige.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre lärare och tre andra invånare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett Musiketnologiskt perspektiv och jämfört med vad andra forskare och författare inom Musiketnologi och pedagogik har kommit fram till.Resultatet visar på att det vardagliga musicerandet i Berefet inte är så utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lär sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de då lär sig av äldre släktingar och familjemedlemmar..

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

I föreliggande uppsats har jag gjort en undersökning av det laestadianska sångsättet i Nordnorge. Uppsatsen kan ses som en fortsättning av min C-uppsats som gällde i stort sett samma undersökning fast i Norra Sverige (Fredriksson 1998). I denna uppsats har jag använt det norska ordet pressesang beträffande röstfonationen i den laestadianska psalmsången, jojken och folktonen. I undersökningen har jag dels velat få reda på kopplingen mellan laestadiansk sång och jojk och dels hur barn och ungdomar i laestadianska familjer sjunger. För att kunna få svar på dessa frågor har jag använt mig av historisk och religionshistorisk litteratur.

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ?kontextbyten?. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande.

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.