Introduktion: En god tandhälsa innebär att tänderna och munhålan är fria från smärtaeller obehag, samt att det finns en god tuggfunktion. Tandhälsa är en del av denallmänna hälsan och bidrar till välbefinnande hos människor.Syftet med studien var att undersöka kunskaper om tandhälsa och Munhygienvanorhos 16-19- åringar med invandrarbakgrund. Ett ytterligare syfte var att undersökaderas uppfattningar om munhälsa.Material och metod: Studien är empirisk och kvantitativ och utfördes medanvändning av en enkät. Datainsamlingen gjordes vid tre gymnasieskolor i södraSverige. Två klasser från varje gymnasieskola valdes ut som hade högt antal elevermed invandrarbakgrund.

Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och Munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och Munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, Munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare.Frågeställningar: Vilka är dessa personers Munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa?Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande Munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor.

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland män och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i Växjö kommun. Lagen som undersöks är endast lag på breddnivå, det vill säga de lägsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod via enkätsvar där det skickades ut 400 enkäter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

Introduktion: På grund av extremt hög fattigdom har de orala hälsofrågorna haft låg prioritet i Tanzania. Vid en konferens 2004 i Nairobi om den orala hälsan i Afrika ställde sig Tanzania, tillsammans med andra Afrikanska länder, bakom det gemensamma beslutet att hållbara nationella program måste utvecklas för att främja oral hälsa. Detta beslut har varit en drivkraft till att delta i och utveckla nedanstående projekt avseende munhälsofrämjande insatser. Endast ett fåtal studier finns redovisade vad gäller prevalensen av karies, gingivit och dental fluoros bland barn i Tanzania.Syfte: Syftet var att kartlägga antal tänder samt förekomst av karies, gingivit, dental fluoros samt Munhygienvanor bland barn i Nkinga English Medium School och Nkinga Public School i Nkinga, Tanzania.Metod: Studien är en epidemiologisk tvärsnittstudie och bestod av klinisk undersökning av 244 skolbarn på 2 olika skolor. Undersökningen avslutades med tre muntliga frågor om Munhygienvanor.

Bakgrund: Early childhood caries (ECC) är en kariesform som drabbar barn i tidig ålder. Sjukdomen karaktäriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta släta ytor på de primära tänderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 år i Europa.Metod: Materialet som användes i litteraturstudien är vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhämtats från den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade från 13.0-85.0 % i olika länder och populationer i Europa. Lägst respektive högst förekomst sågs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och Munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, där föräldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.         Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?    Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.    Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag.

A tendency of impaired oral health has lately been seen among children and adolescents. The consumption of soft drinks and fruit juices is rising and at the same time many children and adolescents skip breakfast and lunch at school. That in combination with a frequent snacking increases the risk of caries. The aim of this study was to examine the knowledge of caries, oral hygiene- and dietary habits and experience of tobacco among 12-year-old schoolchildren. The study was performed in 5th grade in four different schools in the North East of Skåne in cooperation with the dental health board clinic in Näsby, Kristianstad.

Kosovo saknar ett fungerande tandvårdssystem och det ges inga förebyggande åtgärder vilket påverkar munhälsan. För att upprätthålla en god munhälsa krävs en god munhygien och goda kostvanor. Idag finns det många barn och ungdomar som kommer från Kosovo till Sverige, och därför är det intressant att ta reda på om hur ungdomarnas munhygien-, kost- och tandvårdsvanor ser ut i Kosovo. Syfte med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor samt tandvårdsvanor hos 16-19 åringar i Prishtina, Kosovo. Material och metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät som innehöll 17 frågor med fasta svarsalternativ.

Introduktion: Stress blir allt vanligare och det påverkar människan negativt både psykiskt och fysiskt. Den förekommer bland både kvinnor och män. Minskad saliv, kost och intagsfrekvens samt Munhygienvanor medför ökad risk för kariesutveckling. Karies utvecklas genom demineralisering och den orsakas av bland annat mutans streptokocker och lactobaciller som finns i placket. Därför syftar studien till att hitta samband mellan stress och dessa riskfaktorer.Syfte: Att studera hur stress påverkar riskfaktorer för karies.Frågeställningar: Hur påverkas salivproduktionen av stress? Hur påverkas kostvanorna av stress? Hur påverkas Munhygienvanorna av stress?Metod: En beskrivande litteraturstudie.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i Västeuropa. Livsvillkor, levnadsförhållanden och sociokulturella faktorer påverkar barns orala hälsa såsom låg socioekonomisk status (SES) och attityder hos föräldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolålder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utländsk bakgrund i Västeuropa. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Metod: En litteraturstudie.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män.Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män.

Denna uppsats undersöker relationen mellan levnadsvanor och attityder till munhälsa hos ungdomar. Syftet har varit att undersöka om det finns skillnader i levnadsvanor och attityder till munhälsa när det gäler kön och ålder, samt om det finns samband mellan olika levnadsvanor och attityder. Jag har gjort en kvantitativ undersökning med fokus på kön och ålder. Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument. Enkäterna lämnades ut till tre högstadieskolor och respondenterna bestod av två klasser år 7 och två klasser år 9 på varje skola.

Bakgrund: Gingivit kännetecknas av svullet/lättblödande och ibland ömt tandkött. Gingivit är en inflammatoriskt orsakad reaktion som uppkommer i samband med närvaro av bakterier. För att motverka utvecklingen av gingivit rekommenderas munhygienvård regelbundet. Gingivit kan utvecklas till parodontit med skador på upphängningsapparaten och benstödet, orsaken till detta är idag dock ej helt klarlagd. Kliniska variabler (blödning vid sondering) är vedertagna diagnostiska metoderna för diagnostisk av gingivit idag.

Introduktion: Folktandvården skall erbjuda tandvård för alla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton, dessa år kallas friår och tandvården under denna period är kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvården bygger på att patienten betalar per tillhandahållen tjänst. Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars Munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter det att friåren upphört Frågeställningar: Finns det skillnader mellan könen vad gäller deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört?Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende på deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter friåren upphört? Metod: Studien är gjord med hjälp av enkätundersökning. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger per dag. På frågan om deltagarna hade för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsätta besöka tandvården regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört.