I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel Motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av Motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva Motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka Motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om Motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

I uppsatsen argumenteras för en tes om att det svenska samhället bör förändra sin syn på vad en acceptabel Motprestation är för att få tillgång till ekonomiskt bistånd; tesen som presenteras menar att samhället bör acceptera andra former av Motprestationer än förvärvsarbete och arbetsmarknadsinsatser. Under utredningsdelen argumenteras det för att samhället bör avkräva Motprestationer men bör vara mer flexibel i vilka Motprestationer som accepteras. Vidare presenteras fyra argument samt invändningar mot dessa argument, dessa är kontextuella-, självrespekts-, perfektions- samt parasitargumenten, mot så kallade workfare. I Sverige exemplifieras workfare av arbetsmarknadsinsatser, för att sedan undersöka vad en villkorslös basinkomst, så kallad medborgarlön, har för implikationer på dessa argument. Avslutningsvis i slutsatsen presenteras att en kombination av krav om Motprestation samt en villkorslös biståndsdel måhända vore den bästa för människor som är i behov av samhällets stöd för att dessa inte skall bli stigmatiserade.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jämföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. Målet med Handelskammarens förslag är att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frågeställningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses Motprestation som enbart höjer goodwill och image som gåva? Metod Rättsdogmatisk metod, som går ut på att systematisera och tolka rättsregler med hjälp av lagtext, rättspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvärva och bibehålla intäkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltså därför dras av som kostnad och därmed vara avdragsgill.

SammanfattningDet förekommer dagligen företag som anordnar tävlingar och lotterier på Facebook utan att ta hänsyn till lagar och regler. Företagen saknar allt som oftast lotteritillstånd och bryter därmed mot 9 § Lotterilagen. Det kan även ifrågasättas huruvida de tar hänsyn till bestämmelserna i Marknadsföringslagen (MFL). Marknadsrättsliga regler om god marknadsföringssed, reklamidentifiering och vilseledande marknadsföring är frågor som kan komma att bli aktuella vid en marknadsrättslig bedömning.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det är förenligt med gällande rätt (de lege lata) för företag att lotta ut gåvor på Facebook genom att användarna skall gilla och dela en statusuppdatering. Samt att undersöka på vilket sätt det kan tänkas strida mot gällande lagstiftning för marknadsföringsåtgärder.Det är idag tillåtet för företag att anordna pristävlingar, det som då krävs är att deltagarna genomför en viss Motprestation.

Föreningsauktionen är ett lägsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan Motprestation från föreningarnas sida.Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville därför undersöka hur företaget kan nå ut till fler potentiella kunder och på så sätt öka trafiken och buden på deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen står inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan använda reklam för att få sin produkt känd på marknaden.I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton läsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende..

SammanfattningDet förekommer dagligen företag som anordnar tävlingar och lotterier på Facebook utan att ta hänsyn till lagar och regler. Företagen saknar allt som oftast lotteritillstånd och bryter därmed mot 9 § Lotterilagen. Det kan även ifrågasättas huruvida de tar hänsyn till bestämmelserna i Marknadsföringslagen (MFL). Marknadsrättsliga regler om god marknadsföringssed, reklamidentifiering och vilseledande marknadsföring är frågor som kan komma att bli aktuella vid en marknadsrättslig bedömning.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det är förenligt med gällande rätt (de lege lata) för företag att lotta ut gåvor på Facebook genom att användarna skall gilla och dela en statusuppdatering. Samt att undersöka på vilket sätt det kan tänkas strida mot gällande lagstiftning för marknadsföringsåtgärder.Det är idag tillåtet för företag att anordna pristävlingar, det som då krävs är att deltagarna genomför en viss Motprestation.

I denna uppsats är syftet att undersöka var gränsen mellan icke avdragsgill gåva och sponsring går med särskild fokus på idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. Istället får utgifterna hänföras till någon kostnadskategori som skatterätten kan identifiera. Kostnaderna hänförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, där det klargörs att utgifterna måste varit till för förvärvande och bibehållande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas är att sponsorn mottagit en Motprestation och att värdet av denna överensstämmer med bidragets värde.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning var att analysera hur AIK Fotbolls största sponsorer såg på det existerande samarbetet med AIK Fotboll. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: vilka fördelar anser sponsorerna att de vinner med sitt samarbete med AIK Fotboll? Vilken påverkan anser sponsorerna att AIK Fotbolls varumärke har för samarbetet med klubben? Anser sponsorerna att samarbetet med AIK Fotboll ger något tillbaka i form av Motprestationer? Vilka möjligheter ser sponsorerna i det sponsornätverk som skapas bland AIK Fotbolls samarbetspartners? Hur anser sponsorerna att rådande samarbetsavtal skulle kunna utvecklas?MetodDen empiriska undersökningen genomfördes utifrån en egen utarbetad analysram baserad på tidigare forskning inom ämnet sponsring. Analysramen bestod av tre variabler vi ansåg relevanta vid ett sponsringssamarbete: varumärket, Motprestation och nätverk. Till dessa tre fanns dessutom ett antal specifika underkategorier.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Företag sponsrar idrottsföreningar, kulturevenemang, humanitära organisationer samt forskning och utveckling för att exponera sitt varumärke, synas i positiva sammanhang, bygga relationer och skapa en image kring företaget. Medan sponsring som marknadsföringsverktyg hela tiden har utvecklats har dock regelverket kring sponsring och rätten att dra av den som en kostnad i företaget inte haft samma utveckling. Stockholms Handelskammare har de senaste åren arbetat aktivt med att förändra skattereglerna på området och kom under 2006 med ett förslag om förändrade regler för sponsring. Förslaget lämnades till regeringen för vidare hantering men hade i januari 2008 ännu inte resulterat i någon åtgärd. Stockholms Handelskammares arbete och påtryckningar på området har gjort oss intresserade av hur företag i praktiken hanterar de krångliga och oklara regler som anses föreligga.

 Syfte: Sponsring blir allt viktigare för de ideella föreningarnas ekonomi eftersom stödet från den offentliga sektorn minskar. För att sponsringen ska vara avdragsgill för sponsorerna krävs att värdet av de Motprestationer som de erhåller ska motsvara värdet av bidraget. Vi vill med uppsatsen belysa hur värderingen görs samt skapa en förståelse för de olika förutsättningar som råder för de små sponsorerna och sponsortagarna i jämförelse med de som arbetar med kommersiell sponsring.Metod: Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod. Vårt empiriska material samlar vi in genom att genomföra sex stycken intervjuer med personer som på ett eller annat sätt jobbar med sponsring antingen på kommersiell- eller den goda samhällsmedborgarens nivå. I vår teoretiska referensram använder vi oss av litteratur som bland annat är hämtad från artiklar, broschyrer och böcker som på ett eller annat sätt tar upp hur företag och ideella föreningar värderar Motprestationen vid sponsring.

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera utformningen av ekonomistyrning i ideella idrottsföreningar. Vi har valt ett induktivt angreppssätt med kvalitativ ansats i form av en komparativ fallstudie. Fem fallföreningar valdes och vi har utfört personliga, semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar ideella föreningars kontext, vision, budget och nyckeltal samt balanserat styrkort för ideella föreningar. Vi har även fått använda viss företagsekonomisk litteratur när luckorna i litteraturen om de ideella föreningarna varit stora.

För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon Motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts.

The purpose of this study was to determine if and how the city district of Södra Innerstaden in Malmö, by using the Skärholms model, demand their client to reciprocate. The first problem set was to see how the demand was shown in the social service act from year 1998. From there the motives behind the introduction of the Skärholms model in city district of Södra Innerstaden were researched and also if there were a demand on reciprocity in city district of Södra Innerstaden public administration. The study was conducted in an exploratory way. The method used was to describe the idea behind Skärholms model after examining documents from the public administration.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.