Den här uppsatsen handlar om bildreportage på Morgontidningar, hur förutsättningarna och möjligheterna ser ut. Jag har kommit fram till att förutsättningarna inte är de bästa, men att möjligheterna finns. För att komma till denna slutsats har jag intervjuat fotografer på en morgontidning och även morgontidningens nyhetschef. Uppsatsen går in på hur en vanlig dag ser ut för fotograferna genom etnografiska observationer och visuella studier och svarar på frågan: Vad är ett bildreportage?.

Titel: Morgondagens Morgontidningar ? en studie om att nå den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur Morgontidningar ska nå den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att få demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: Våra tre huvudresultat är att Morgontidningarna har ett starkt symboliskt värde hos ungdomar, att tillgången till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för Morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder också kommer till uttryck i vilket innehåll som de är intresserade av..

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: Morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar.

I vår studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förändring under de senaste tio åren, med fokus på mängden material och varifrån materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstår vår omgivning och världen vi lever i. Därför vill vi undersöka om, och i så fall hur, materialet på utrikessidorna har minskat.I vår studie ingår tre svenska Morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna på utrikessidorna under en vecka åren 2002, 2007 och 2012 utifrån följande utgångspunkter: Varifrån kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer från tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in från nyhetsbyråerna?För att besvara frågeställningarna gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.

Under sommaren 2014 inträffade en skogsbrand i Västmanland. Det började brinna den 31 juli och 13 800 hektar skog brann upp. Formellt avslutades räddningsinsatsen den 11 september samma år. Människor tvingades lämna sina hem och medier rapporterade om den ?värsta branden i modern tid?.

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala Morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska Morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.

Under ett politiskt val ökar det politiska intresset bland medborgarna. Därmed ökar också intresset för att ta del av journalistik som handlar om politik och politiker. Vid valet 2006 bestämde sig en tredjedel av väljarna för vilket parti de skulle rösta på under den sista veckan före valet. Därmed blir journalistiken i valrörelsens slutskede ett viktigt element till hur medborgare ser på politik och politiker. Politisk nyhetsjournalistik har en tendens att gestalta politik som sport och spel i stället för som sakfrågor.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av Morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö.Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Titel Mediebilden av invandrare ? en kvantitativ innehållanalys av morgon- och kvällstidningar.Författare Rubi NilssonKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Hösttermin 2011Syfte Studiens syfte är att undersöka hur media behandlar invandrare.Metod Kvantitativ innehållsanalysMaterial Artiklar där ordet ?invandrare? förekommer och som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Kvällsposten ochSydsvenskan mellan 1 mars 2011 och 31 maj 2011.Resultat Denna studies resultat visar att artiklar som behandlar ordet?invandrare? förekommer oftare i tidningar utgivna i Stockholm jämfört med skånska tidningarna. Vidare visar resultaten att Morgontidningar i större utsträckning änkvällstidningar rapporterar om frågor som berör invandrare. Frågor som rör invandrare behandlas ofta som åsiktsmaterial i de undersökta kvällstidningarna. I de undersöktaMorgontidningarna behandlas det frågor som rör invandrare i nyhetsmaterial snarare än i åsiktsmaterial.

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den ryska gasledningen?, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största Morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss..

During the last 15 years the Swedish media market has developed a great deal, thanks to the rise of new media. Literature, articles and investigations have contributed to producing the chapter of background of this essay. How the local newspaper and its organization has changed over time is being accounted in this essay. From the newspaper being the only product on the market to now having a spread out product portfolio. By doing the qualitative interview with research representatives of six local newspapers the aimis to answer the following questions: Who were your competitors 15 years ago? Who are your competitiors today? In what way has the increased competition changed your way of working at the division of advertisement and how do you consider the the increase of mediachannels having affected the customer? How do you see the future? The main results show that all six representatives agree on the fact that the competition has increased during the last 15 years.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största Morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Det finns ett förtroendegap mellan Morgontidningar och kvällstidningar. I tidigare studier har förtroendet kopplats till olika faktorer: innehåll, spridning och nyhetsrapporteringens kvalitet. I denna uppsats genomfördes ett experiment för att presentera sambandet mellan förtroende och en tidigare förbisedd faktor ? layout. Experimentet bakades in i en användarstudie på åtta personer där hälften ingick i en testgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp.