Att språket och tänkandet är nära sammankopplade hävdar bland andra Vygotskij. De som håller med honom anser att om man får klä sin nya förståelse i ord förtydligas tänkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lärare och elev kan göra att eleven får en djupare och mer varaktig förståelse för matematiken. Därför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive Monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan på lärandet är numera relativt vedertagna. Trots detta är det fortfarande den enkelriktade Monologiska kommunikationen som är dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Vi har valt att skriva om lärares syn på samtal i klassrummet, och hur samtalet kan användas som en metod i undervisningen. Vi tar även upp varför lärarna använder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom våra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lärarna har och varför de väljer att bedriva sin undervisning så som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och använder oss av dem när vi analyserar resultaten vi fått fram genom våra intervjuer. Det vi kan se är att lärarna vi har intervjuat har en varierande syn på samtal vilket påverkas av faktorer som tid, gruppsammansättningar och kunskapssyn.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och Monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om.

Syftet är att problematisera det informella elevinflytandets förutsättningar i undervisningspraktiken. Genom enkäter och observationer undersöktes förutsättningar för det informella elevinflytandet. Genom en kvalitativ analys av resultatet av enkäterna och observationerna kom jag fram till att det informella elevinflytandet begränsas för att demokratimålen får stå tillbaka för kunskapsuppdraget på grund av tre anledningar. Dels fanns det inte en gemensam syn på hur lärarna definierade begreppet i enkäterna, dels ansåg lärarna i enkäterna att mål och kriterier begränsade elevinflytandet. Till sist begränsades elevernas inflytande i mina observationer när läraren använde Monologisk kommunikation i undervisningspraktiken.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion är ute i verksamheterna samt om samtalet används i syfte att uppnå ett mål. Uppsatsen är skriven utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma på två grundskolor i mellersta Skåne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder på att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lärande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmärks av en Monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i två sjundeklasser med elever med blandade språkbakgrunder. Undersökningen innehåller ett undervisningsförsök där eleverna i smågrupper skulle omsätta innehållet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smågrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var Monologisk men med en strävan från lärarens sida att få eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig åt mellan grupperna, några diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärare är medvetna om hur de använder sin verbala kommunikation i klassrummet. Fokus har även legat på att se i vilken utsträckning lärare använder den verbala kommunikationen för att göra eleverna delaktiga i undervisningen. En undersökning i form av observationer samt intervjuer har genomförts med sex lärare i årskurs fyra. I uppsatsen sker en kort genomgång av vad verbal kommunikation är och vad den betyder för elevers lärande. Skolans styrdokument lyfts för att visa vilka föreskrifter som finns om verbal kommunikation i skolan.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Bland annat Dysthe (1996) och Tornberg (2000) förespråkar en flerstammig klassrumsinteraktion där en Monologisk kommunikation med en lärare som överfor kunskap till eleverna ersätts med en dialogisk kommunikation där elevers röster blir hörda och integrerade i undervisningen. Därav behöver läraren ställa så kallade autentiska frågor ? frågor som söker en tolkning, erfarenhet, åsikt, känsla eller annan information av den tillfrågade och som inte har något givet rätt eller fel svar som den som ställer frågan känner till i förvag. Autentiska fragor i språkundervisningen förespråkas också av bland annat Brock (1986), som menar att en klassrumsinteraktion med få autentiska frågor leder till att eleverna lär sig en engelska som är radikalt annorlunda från den verkliga världens engelska. Men det är inte bara läraren som står för alla frågor i klassrummet ? även läromedel står för en stor del av de frågor som eleverna stöter på i undervisningen.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans tidigare år har om de kommunikationsorienterade målen i Lpo94. Syftet med mitt arbete är också att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker när flerstämmigheten gestaltas i en konstnärlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och Monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolans tidigare år kom jag fram till att lärarna strävar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. Lärarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal skolor har utformat sina likabehandlingsplaner. De frågeställningar som jag utgår ifrån är: Vilka textuella drag utmärker de undersökta likabehandlingsplanerna? Finns det influenser från andra genrer inom skolkontexten i de undersökta likabehandlingsplanerna? Går det att finna textuella egenskaper i de undersökta likabehandlingsplanerna som kan försvåra läsningen och förståelsen av likabehandlingsplanerna för någon av mottagargrupperna ? skolledning, lärare, elever och föräldrar? Mitt material består av tolv högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Den analysmetod jag använder mig av kallas strukturell analys. Undersökningen visar att likabehandlingsplanerna varierar mycket vad gäller textuella drag.