Syftet med undersökningen är att se ifall lärare planerar och genomför sina lektioner olika beroende på om det är en mono- eller mångkulturell klass. För att få en så bred bild av vårt ämnesområde så använde vi oss av två olika metoder när vi samlade in data. Vi har intervjuat lärare och gjort enkäter som eleverna har besvarat i ämnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun där vi har intervjuat fem lärare. Vi har gått lite djupare in i vikingatiden när vi har gjort lärarintervjuerna, för att lättare kunna jämföra de olika intervjuerna.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en grupp utländska lärares kunskaper och erfarenheter värderades i svensk skola. Vad hade de med sig som behövdes i den svenska skolan och hur värderades detta? Vad ansågs som en tillgång och vad ansågs som en brist? Vi ville också undersöka hur betydelsen av kunskaper i svenska uppfattades. Vår förhoppning var att med uppsatsen kunna öka kunskapen om de utländska lärarnas situation i den svenska skolan. Teori: Vi använde oss av Bourdieus kapitalteori som teoretiskt verktyg i vår analys av intervjusvaren.Metod: Vi använde oss av intervjuer som metod.