Denna studie har undersökt om Momentumeffekt existerar på Stockholmsbörsen ochhur bolagsstorlek har en inverkan i momentumportföljer. Studien har baserats påJegadeesh och Titmans strategier där månatlig aktieprisdata från Stockholmsbörsenunder åren 2000-2013 har inhämtats. Aktieprisdatan användes för att bygga åtta olikamomentumportföljer. Genom att applicera momentumstrategier på olikabolagsstorlekar fann vi att man kan öka avkastningen mot en lägre accepterad risk vidval av rätt bolagsstorlek. Samtidigt erhåller momentumportföljer en genomgåendehögre risk än både de jämnt viktade och värdeviktade jämförelseindexen.

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie.

Problembakgrund: Den traditionella investeringsstrategin består av bland annat Modern Portföljvalsteori och Capital Asset Pricing Model, men på grund av empiriska problem efterfrågas alternativa investeringsstrategier. Denalternativa investeringsstrategini denna uppsats består av småbolags-, värdebolags- och Momentumeffekt. Detta innebär att forskning visat att investering i småbolag tenderar att ge högreavkastning än i stora bolag, att företag med högt värde tenderar att ge högre avkastning än tillväxtbolag och att man bör satsa på förra årets kursvinnare.Syftet: Syftet med denna uppsats är jämföra, småbolag med stora bolag, värdebolag med tillväxt bolag och årets kursvinnare med årets kursförlorare, på den svenska marknaden för åren 1996-2012, för att se om den ena ger högre avkastning än den andra. Vi vill se huruvida dessa effekter finns på den svenska marknaden.Metod: Vi har använt en kvantitativ studie och jämfört avkastningen mellan de båda grupperna. För att sedan se om vi finner någon signifikant skillnad har ett T-test använts.

Sammanfattning Titel: Aktievärdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under åren 2002-2011 på Stockholmsbörsen Large Cap. Författare: Fredrik Appelqvist och Åsa Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Utifrån ett investerarperspektiv är syftet med uppsatsen att undersöka om det varit möjligt att uppnå överavkastning på Stockholmsbörsen, Large Cap under åren 2002-2011. För att uppnå syftet använder vi oss av en momentumstrategi på medel-lång sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att behålla samma avkastningsmönster för perioder av nästkommande 3-12 månader. Syftet är också att undersöka om marknaden är effektiv i svag form.

Sammanfattning Titel: Aktievärdering ? En empirisk undersökning med momentumstrategi under åren 2002-2011 på Stockholmsbörsen Large Cap. Författare: Fredrik Appelqvist och Åsa Nilsson Handledare: Anders Wrenne Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Utifrån ett investerarperspektiv är syftet med uppsatsen att undersöka om det varit möjligt att uppnå överavkastning på Stockholmsbörsen, Large Cap under åren 2002-2011. För att uppnå syftet använder vi oss av en momentumstrategi på medel-lång sikt, som menar att aktiemarknaden tenderar att behålla samma avkastningsmönster för perioder av nästkommande 3-12 månader. Syftet är också att undersöka om marknaden är effektiv i svag form. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där vi utifrån befintliga teorier inom ämnet tagit fram en frågeställning. Utifrån frågeställningen har hypoteser testats och analyserats med empiri.