Detta är en konstnärlig uppsats som är fokuserad på utveckling av mitt musikaliska språk. Mitt syfte är att undersöka användningsområden för de begränsat transponerbara Modus som tecknades ner av den franska kompositören Olivier Messiaen. Detta är mina frågeställningar:Hur kan jag hitta metoder för att utforska Messiaens begränsat transponerbara Modus?Hur kan jag applicera resultaten av utforskandet i mina improvisationer och i mitt komponerande?Jag har utifrån mitt eget undersökande av Messiaens Modus arbetat fram ackordsserier som jag sedan utvecklat till modeller att använda i komposition och improvisation. Jag har även undersökt hur Messiaens Modus, och därmed också de ackordsserier jag tagit fram, relaterar till mer ordinära tonaliteter.Resultatet är bland annat kompositioner som jag på ett eller annat sätt grundar på Messiaens Modus.

Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentärfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvärt. Där problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols Modus på mitt verk samt jämfört verk som håller kriterierna för de Modus som Nichols beskriver.

Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentärfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvärt. Där problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols Modus på mitt verk samt jämfört verk som håller kriterierna för de Modus som Nichols beskriver.

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som Modus och tempus, med en större tendens mot Modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som Modus och tempus, med en större tendens mot Modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

Denna studie jämför kvalitativt och kvantitativt fördelningen mellan evidentialer i de uraliska språken med Andersons (1986) kriterier som utgångspunkt och grammatikor skrivna om språken som material. Strategierna för att förmedla evidentialitet består såväl av fristående partiklar som Modus och tempus, med en större tendens mot Modus i den östra änden av det uraliska språkområdet, tempus i de centrala delarna och partiklar i de västra språken. Samtliga av dessa konstruktioner har i stort sitt ursprung i grammatikaliseringsprocesser, med undantag för eventuella språkkontaktsliga inlånsprocesser i vissa språk..

The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women?s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women?s social orientation.

I uppsatsen studeras de femton filmer som som vunnit en Guldbagge för bästa dokumentärfilm 2000-2014. Filmernas uttrycksform har analyserats med stöd av Bill Nichols teoretiska modell om olika Modus inom dokumentärfilmen. En jämförande studie av trender inom den internationella dokumentärfilmen visar hur de svenska filmerna förhåller sig till dokumentärfilm i omvärlden och till det senaste decenniets nya uttrycksformer, som olika former av interaktiva dokumentärfilmer. Då filmerna är utvalda som bästa dokumentärfilm under respektive år bör en analys av filmerna ge en bild av vilka kvaliteter som premierats av nomineringsgruppen och juryn för Guldbaggen under 2000-talet. Uppsatsens resultat är att filmskaparnas val av uttrycksform varierar under tidsperioden, men att ett Modus dominerar, samt att det utifrån de uttrycksmedel som filmskaparna använder går att se ett genomgående mönster i de filmer som belönats med en Guldbagge..

Syftet med detta arbete är att undersöka vad det finns för möjliga strategier för att utveckla ackordspel på jazzgitarr och hur de praktiskt kan tillämpas. Den frågeställning jag har valt att arbeta utifrån är således:Vad finns det för strategier att utveckla ackordspel för jazzgitarr och hur kan de tillämpas i praktiken?Till min hjälp har jag tagit litteratur och material från jazzgitarrister som är välkända inom detta område, Ted Greene, Jimmy Wyble och Allan Holdsworth. Jag har också använt mig av litteratur som behandlar musikteori med jazzinriktning.I linje med de förhållningssätt som finns inom konstnärlig forskning har jag utformat den metod jag har använt mig av efter följande tre steg:1. 2.

I denna uppsats analyseras Nancy Horans debutroman Kärleken till Frank med narratologiska begrepp. Analysen utgår från Gérard Genettes narratologiska system och är indelad i tre huvudområden; tempus, Modus och röst. Syftet med uppsatsen är att, genom en strukturalistisk analys, öka förståelsen för romanen, dess berättarteknik och stil. Frågeställningar som behandlas är bland annat; Hur behandlar tid i berättelsen? Hur ser fokalisationen ut i romanen? Deltar berättaren som en karaktär i romanen, eller är den dold? Uppsatsen inriktar sig alltså på studiet av berättarkonsten, narrationen i Kärleken till Frank. .

Det nord-australiska pama-njunganspråket djambarrpuy?u har studerats med avseende på finita egenskaper. Det går att påstå att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, Modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u är förmåga att fungera som talhandling och förmåga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras närmare.

I detta arbete har jag velat utforska, utmana och utveckla mitt komponerande och musikskapande. Genom att medvetandegöra tendenser och mönster i mitt skapande utifrån en kartläggning och sammanställning av mina skrivna låtar inom folk- och världsmusikgenren, har jag formulerat nya ramar att förhålla mig till när jag ger mig i kast med mina nya kompositioner. Frågeställningar som jag utgått ifrån är: Finns det något generellt mönster i hur jag komponerar? Finns det något generellt mönster i vad jag komponerar? Kan jag utmana och utveckla mitt skrivande genom att komponera utifrån förutbestämda ramar som skiljer sig från hur jag brukar göra? Är detta möjligt att göra och samtidigt behålla det lustfyllda och det fria förhållningssättet jag har till att skriva musik? Till detta följer också tankar och reflektioner kring musikaliska parametrar så som tonart, taktart, Modus och genre..

Det nord-australiska pama-njunganspråket djambarrpuy?u har studerats med avseende på finita egenskaper. Det går att påstå att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, Modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u är förmåga att fungera som talhandling och förmåga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras närmare.

Projects of all kinds generate documentation that needs to be organized and stored for future use. Well adapted tools, together with a unified Modus operandi need to be available for both the project members and those having a more organizing role if an organization is to be effective.A study of the tools available to project members at Svenska Kraftnät have been performed along with an analysis of the guidelines for the tools' usage. The study has focused on the needs of the project members, not the organization as a whole, thus providing a bottom-up approach to the problem instead of the more organizational top-down approach. Interviews of around 20 project members, whose roles include project leaders, technical experts and documentation supervisors, have been conducted to get an idea of the practical problems that exists.All systems, except for a local network storage device, were found to at least meet Svenska Kraftnät's current demands. The usage guidelines, however, covers only the general process that a project should follow and lacks detailed information on a per system level in several areas.

Denna C-uppsats är ett resultat av ett examensarbete som fokuserat på design som är kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den är kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden säger sig önska. Den är också kritisk till produktdesignerns Modus operandi, att om designfältstudier utförs, finns redan beslutet att något ska produceras ? inte tvärt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress på arbetsplatsen.