Många företag ger i dag ut tidningar med journalistiskt material till sina kunder, så kallade kundtidningar. Något som är unikt för dessa är deras tryggade ekonomi och att de ska främja ett företag med hjälp utav mer material än bara reklam.Fenomenet är inte nytt, utan har existerat sedan mitten av nittonhundratalet, men föga forskning finns kring kundtidningars innehåll och funktion, och vad som skiljer dem från vanliga populärkulturella tidningar. Detta ville vi med denna uppsats försöka undersöka och den valda inriktningen är kundtidningar som ges ut av modeföretag.Denna studie har analyserat innehållet i fyra företagsutgivna tidningar (varav en hybrid) och tre förlagsutgivna tidningar i modebranschen. Analysen utgjordes av två delar; en kvantitativ textanalys, där antal texttyper har räknats, samt en kvalitativ innehållsanalys, där frågor har ställts till materialet. Dessutom har vi även placerat in tidningarna längs Colin Sparks innehålls-axlar, som är till för att konkretisera olika tidningstyper.Resultatet visar att kundtidningarna främst består av intervjuer med människor, som ett sätt att skapa igenkänning och en relation med läsarna, samtidigt som de informerar om sina produkter.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska Modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur Modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av Modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin.