Naturvetenskaplig undervisning stöter ofta på hinder i och med att elever skapar Missuppfattningar om naturvetenskapliga fenomen som de möter i sin vardag. Denna studie syftar till att, utifrån tidigare forskningsresultat, detektera och kvantitativt uppskatta förekomsten av dessa Missuppfattningar inom området syror och baser hos svenska kemistuderande gymnasieelever. För att undersöka detta utformades en enkät med olika påståenden baserade på vanliga Missuppfattningar som eleverna fick ta ställning till. Missuppfattningarna kategoriserades i tre grupper; ?Syror och baser?, ?pH-skalan? och ?Neutralisation?.

Det här dokumentet är en litteraturstudie över några av de vanligaste Missuppfattningarna inom arbetsområdet taluppfattning och tals användning inom matematiken. Fokus på Missuppfattningarna ligger inom området för decimaltal. Studien behandlar också hur lärare kan arbeta för att minska antalet Missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur från tidskrifterna Nämnaren och Nordisk Matematik Didaktik från Nationellt Centrum för Matematikutbildning läst. Artiklar från databasen ERIC har använts som komplement för att ge en bredare syn på Missuppfattningar och lärares arbete.

Det finns lärare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den är i att komma till rätta med studenternas Missuppfattningar. En lärare som vet vilka Missuppfattningar som är vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen på ett sätt som får eleverna att göra sig av med sina Missuppfattningar och därmed svara rätt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieelever i början av tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som användes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska gymnasieelever i sista året på det naturvetenskapliga programmet.

Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 5 beskriver tal i bråkform, vilka eventuella Missuppfattningar de har samt hur de beskriver användningen och nyttan av att kunna bråk. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med totalt åtta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att bråk inte ska ses som en lista av ämneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svårigheter i att beskriva användningen och nyttan av att kunna bråk.

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella Missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssätt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod användes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. På grund av den ringa forskningen inom gymnasiet både nationellt och internationellt, inkluderades studier från olika delar av världen men också från olika skolnivåer. De inkluderade studierna hade sin fokus på fysikinnehåll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgränsningar gällande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken.Resultatet visar bland annat att elever kan bära på Missuppfattningar både vad gäller ljudets natur och dess utbredning, samt Missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet är relaterade.

Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 5 beskriver tal i bråkform, vilka eventuella Missuppfattningar de har samt hur de beskriver användningen och nyttan av att kunna bråk. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med totalt åtta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att bråk inte ska ses som en lista av ämneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svårigheter i att beskriva användningen och nyttan av att kunna bråk.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga Missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker även vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lågstadieundervisningen. Syftet med denna studie är att få en överblick av och förståelse för den skriftliga algoritmens roll i lågstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar från en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vår kompletterande sökstrategi.

Syftet med arbetet är att upptäcka vilka föreställningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergången mellan representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen användes enkät och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svårigheter med att översätta från en representationsform till en annan men även att eleverna har Missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers Missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svårigheter dessa elever har..

I Lgr 11 betonas att elever ska lära sig olika beräkningsstrategier i huvudräkning och skriftliga metoder för att kunna lösa uppgifter med olika tillvägagångssätt. Denna studie undersöker vilka olika beräkningsstrategier elever i mellanstadiet använder sig utav och vilka Missuppfattningar de har. Vidare undersöks huruvida uppgiftens matematiska utformning påverkar elevernas val av beräkningsstrategi. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ forskningsstudie där vi har utgått från befintlig data. Resultatet i vår undersökning visar att eleverna använder sig av olika beräkningsstrategier och att de flesta Missuppfattningar beror på bristfälliga förkunskaper.

Det här dokumentet är en litteraturstudie över några av de vanligaste Missuppfattningarna inom arbetsområdet taluppfattning och tals användning inom matematiken. Fokus på Missuppfattningarna ligger inom området för decimaltal. Studien behandlar också hur lärare kan arbeta för att minska antalet Missuppfattningar i sitt arbete med decimaltal. I studien har litteratur från tidskrifterna Nämnaren och Nordisk Matematik Didaktik från Nationellt Centrum för Matematikutbildning läst. Artiklar från databasen ERIC har använts som komplement för att ge en bredare syn på Missuppfattningar och lärares arbete.

Detta är en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i årskurs två har använt när de löst öppna utsagor samt vilka Missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har även syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes på två olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstådd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av såväl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskälla i vår undersökning. Vidare har vi genom vår studie visat att de strategier som elever använder när de löser slutna utsagor till stora delar även används när eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat på en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgår att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt använder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna.

SammanfattningDe flesta barn fängslas och visar intresse för temat rymden och finner vanligtvis att det är ett mycket intressant ämne. Fokusgruppen har varit elever i årskurs 4-6 och efter några större bortfall var det slutligen elever ifrån 8 klasser som deltog, totalt 94 elever. Eleverna fick svara på en enkät där eleverna i både text och bild bland annat fick förklara hur de trodde att objekten i sol?jord?månsystemet samverkade och rörde sig i förhållande till varandra, vad de placerade i centrum för detta system, hur de såg på orsaken till årstider samt varför vi har dag och natt. De två pedagogerna som undervisade klasserna fick svara på några frågor om hur de såg på undervisningen om astronomi, om den undervisningsmetod de använde sig av och på elevernas lärande och förståelse för ämnet astronomi.  I denna undersökning kunde samma typer av Missuppfattningar ses hos dessa elever, som de Missuppfattningar som har dykt upp i en rad olika undersökningar som genomförts tidigare år med andra barn ifrån olika länder.

I kemi måste elever ofta balansera reaktionsformler. Under århundradenas lopp har det utvecklats olika modeller inom området reduktions- och oxidationsreaktioner och på gymnasiet idag används framförallt två metoder för balansering av dessa reaktioner, elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden.Syftet med denna studie var att undersöka om det förekommer några Missuppfattningar eller svårigheter hos elever gällande elektronövergångsmetoden och oxidationstalsmetoden, samt att få en uppfattning om hur vanligt förekommande eventuella Missuppfattningar är. Till hjälp användes ett frågeformulär med uppgifter av öppen karaktär där eleverna skulle balansera olika redoxreaktioner, samt besvara frågor som har med de två metoderna att göra. Elevernas svar kategoriserades och frekvensen räknades fram för varje svarskategori. Denna studie har alltså både kvalitativa och kvantitativa inslag.Resultatet visar att elever föredrar att använda oxidationstalsmetoden framför elektronövergångsmetoden, när de får chansen att välja.

Detta är en empirisk studie som har syftat till att synliggöra vilka strategier elever i årskurs två har använt när de löst öppna utsagor samt vilka Missuppfattningar som förekommit i samband med detta. Studien har även syftat till att synliggöra hur eleverna har kunnat relatera öppna utsagor till vardagliga sammanhang. Vid datainsamlingen, som utfördes på två olika skolor, genomfördes 15 kvalitativa intervjuer vilka kombinerades med observationer.Eftersom det i uppsatsens syfte finns en underförstådd relation till fenomenografin och hermeneutiken i form av såväl teorier som metodologier har dessa forskningsansatser varit en stor inspirationskälla i vår undersökning. Vidare har vi genom vår studie visat att de strategier som elever använder när de löser slutna utsagor till stora delar även används när eleverna löser uppgifter i form av öppna utsagor. Resultatet har visat på en bred variation i elevernas lösningsstrategier och det framgår att eleverna, vid deras lösningar av öppna subtraktionsutsagor, knappt använder de tre vanligaste subtraktionsstrategierna.

Negativa tal har inte alltid varit lika självklara som de är idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, än mindre räknat med dem, kommer troligtvis anse att det är ologiskt att tala om äpplen. Forskning visar på att det finns en mängd svårigheter och Missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa Missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-träffande minustecknets funktioner - då minustecknet både används som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmängden är en del av kursplanen i matematik för årskurs 4 till 6.