Syftet med mitt arbete var att studera hur elever upplever att enkla kroppsrörelser, Minnestekniker och uppgifter stödjer deras inlärnings- och koncentrationsförmåga. Till grund för arbetet ligger Lpo 94 och tidigare forskning. Under hjärngympaprojektet fick eleverna lära sig olika Minnestekniker samt göra flera olika kroppsrörelser som skulle integrera båda hjärnhalvorna vilket i sin tur ska öka koncentrationen och inlärningen. De fick även göra olika slags uppgifter från pussel till läsuppgifter. Undersökningen genomfördes i en årskurs 7 i en skola i Skellefteå kommun omfattande 25 elever.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två Minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur Minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Inre tal är ett sätt att tänka som innebär tänkande i form av ord, det vill säga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tänkande utvecklas i ungefär 7-årsåldern och att barn innan dess tänker i visuell form. Då barn övergår till att tänka i fonologisk form använder sig barn under en period av både visuella och fonologiska strategier, men övergår sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestående av omgångar med bilder som representerar ord som antingen är fonologiskt lika, visuellt lika, långa eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sådant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder på fonologisk, visuell eller både fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet.