Denna studie undersöker lärare-elevrelationen utifrån elevens upplevelser. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om vad det är gymnasieelever upplever när de känner sig positivt respektive negativt bemötta av lärare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lärarens förmåga till, eller brist på, empati är ett nyckelelement i informanternas Minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrån aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati är en viktig komponent i elevernas Minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: Förståelse, jämlikhet, engagemang och rättvisa.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som Minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar..

As a Swedish landscape architecture student living in Australia for five years, I have often wondered if my memories and my associations with the landscape and the nature in Sweden, are the same as other Swedish people living in Melbourne. Most of the Swedish people who live here in Melbourne remember and associate Sweden?s nature and landscape with where they grew up or where they used to live. The plants that most of the Swedish people I asked missed from Sweden were associated to special feelings or activities. The general type of landscape people remember from Sweden is that of a landscape covered in forests, which you can walk freely through. With these memories as a foundation and with inspiration from the Swedish landscape architect Thorbjörn Anderson?s way of creating places, by letting a few strong changes play against the existing elements,2 but also with consideration of the climate and the severe shortage of water that is current in Melbourne, will I create a design concept for the garden surrounding the Swedish Church in Melbourne. A design concept that will generate memories and associations to Swedish landscapes..

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Varumärkesplacering i digitala spel i samband med belöning och bestraffning harundersökts i denna studie. Resultat från tidigare studier på varumärkesplacering i spelanvändes i utformningen av undersökningen. Tidigare undersökningar av belöningoch bestraffning och dess inverkan på minnet studerades också. Detta kan vara förstagången som varumärkesplacering i digitala spel undersöks i samband med interaktivbelöning och bestraffning.Två versioner av spelet Supertuxkart skapades för undersökningen; den ena medbelönings- och bestraffningsåterkoppling och den andra utan. Deltagare från Kina ochSverige medverkade i experimentet.Undersökningen visade att varumärken med belöning eller bestraffning har tydligaeffekter på deltagarnas memorering av varumärken.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva personers upplevelser av att respiratorbehandlas på intensivvårdsavdelning. Datainsamling gjordes med intervjuer och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med sju kategorier. De två teman som framkom var Att vara överlämnad i andras händer och Att det osannolika var verklighet. De kategorier som framkom var; att känna sig sårbar och beroende, att vilja kunna förmedla sig, att känna sig trygg med personalen, att vårdas i en okänd miljö, att närstående fanns där och togs omhand, att Minnesbilder och tidsuppfattning varierade samt att dagbok och återbesök var uppskattat.

Dagens ungdomar har, på grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus än vad de hade för några årtionden sedan. Därför avsåg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i ämnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förändring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmåga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgå inom ämnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mängd studier, som pekar på att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på inlärning, koncentration och så vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgå.

Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnärligt skapande, ligger inte bara ett långt arbetsliv i en lärande funktion för vuxna inom detta område, utan också en lika lång erfarenhet av ett eget sådant skapande. På den kurs som de senaste fem åren har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehållen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt märke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsställelse för deltagarna. Detta har också kunnat bekräftas genom en studie som Region Halland lät genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27).

Denna undersökning grundar sig på erfarenheter där jag sett att rita är en aktivitet som uppstår spontant i stort sett alla dagar på förskolan och jag anser därav att det är relevant för min profession att undersöka denna aktivitet närmare. Syftet med undersökningen är att bidra med ökad kunskap om ritandet som spontan aktivitet och jag valde av den orsaken att rikta blicken mot vad, varför och hur barn ritar. För att undersöka aktiviteten ville jag även fånga pedagogers förhållande till- och avsikter med det spontana ritandet. Resultatet av undersökningen berättar att då barnen ritade som del av den fria leken var målet för barnen att rita något föreställande. Resultatet visar även att det finns flera möjliga svar till varför barn ritar.

Syfte; Syftet med studien var att beskriva och analysera den meningsskapande processen i ett behandlingsförlopp där symboldrama använts i kombination med kroppsmedvetande träning (KMT) och medicinsk qi gong i den sjukgymnastiska behandlingen med en patient som utvecklat posttraumatiskt stress syndrom.Metod; Utifrån syftet valdes en enkel fallstudie med narrativ ansats. Den fenomenologiska utgångspunkten är individens egna subjektiva perspektiv som innebär att med en medveten ansträngning lyssna till de levda erfarenheterna och försöka förstå vad upplevelserna berättar om. I studien ingår en kvinnlig vuxen patient som har deltagit i behanlding hos sjukgymnast och tillika författare till den här studien.Resultat; I det sjukgymanstiska behandlingsarbetet framkom det, via kroppsrörelser och kroppsminnet, Minnesbilder från den traumatiska hotsituation som patienten varit med om men som inte varit möjliga att ta fram på en medveten nivå. När de kroppsliga symtomen kunde sättas in i ett meningssammanhang och kropp, tanakr, känslor och mening kunde integreras, kom en meningsskapande process igång vilket bidrog till en förändrad symtombild.Konklusion; I denna studie har fokus varit på den levda kroppen utifrån ett fenomenologiskt perspektiv där det var själva upplevelsen av kroppen som var central i meningsskapandet. Kroppsmedvetanadeträning i kombination med symboldrama kan bidra till en fruktbar meningsskapande process vid behandling av PTSD.

Detta examensarbete undersöker om det finns argument för att utforma nya mönster för linjeavvattningsgaller. I uppsatsens första del redovisas observationer kring hur de ser ut idag. Därefter undersöks genom litteraturstudier, plats- och studiebesök om det finns teorier som stödjer hypotesen att mönstret på linjeavvattningens galler kan bidra till upplevelsen av en plats. Slutsatsen dras att upplevelsen skulle kunna fördjupas genom ny utformning av linjeavvattningsgaller som ger platsen starkare karaktär och identitet. Tillgänglig litteratur stödjer min hypotes att i de fall linjeavvattning ingår i platsens utrustning skulle sådan utformning kunna bidra till den totala upplevelsen av en plats. Jag vill med detta arbete visa hur det kan ske. Under studiernas gång framträdde samtidigt fler argument rörande det faktum att om stråk är utformade med individuella särdrag så är det lättare att känna sig hemma, orientera sig kring dem och att kunna referera till platsen.

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna.

Detta examensarbete som till en början var ett samarbete med en annan student på universitetet syftar till att ge eleverna ett vetenskapligt förhållningssätt till naturvetenskapliga fenomen. För att försöka uppnå detta mål så har jag prövat en slags modell utformad av en lärare på Luleå tekniska universitet. Den utgick från att eleverna använder sig av en dokumentationsstencil av A4-format när de utför praktiska laborationer. Syftet var att ge eleverna utrymme till att dokumentera sina egna tankar och funderingar, samt resultat och slutligen ett korrekt vetenskapligt svar kring fenomenet. När eleverna var klara med sina laborationer var nästa steg i undervisningsmetoden en uppföljning i form av diskussion där eleverna fick fundera på var i deras vardag samma fenomen existerar.