Undersökningens syfte är att kvantifiera legeringsintervallets påverkan på hållfastheten hos två olika aluminiumlegeringar som tillverkas av återvunnet aluminium, EN AB-46000 och en modifierad variant av denna, Modifierad 46000. Examensarbetet har utförts i samarbete med Stena Aluminium (SA) i Älmhult som återvinner aluminium från skrot. Detta har genomförts genom gjutning av provstavar, mekanisk provning samt mikroskopering. Gjutningen gjordes på Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH), dragprovningen på Linnéuniversitet (LNU) och mikroskoperingen både på LNU och SA. All data som samlades in analyserades sedan för att kunna sammankoppla legeringssammansättning med hållfasthetsvärden och Mikrostruktur..

Slagsegheten hos stål är komplext beroende av ett antal olika parametrar, som i olika grad påverkar varandra.Många betydande och viktiga ledtrådar har hittats som förhoppningsvis kan ge en bredare förståelse varför slagsegheten varierar och varför den inte alltid uppnås i nuvarande process.Studien har utförts på kalldragna sömlösa rör, med stålsort EN 10305-1. Projektet innefattar ett antal olika produkt specifikationer med olika dimensioner, med lite olika kemiska sammansättning. På grund av slagseghetskraven på industriella produkter var det viktigt att utvärdera vilka parametrar som påverkar. En utvärdering gjordes dels av resultat från slagseghetsprovning efter påverkande processer, och dels från utvärdering av stålets Mikrostruktur.Förutom dimension och kemisk sammansättning, varierar processlinjens faktorer. Den första processen som påverkar är kalldragningen som i denna studie har haft reduktioner mellan 15% och 31%.

Denna uppsats behandlar referensbindning och makrostruktur i 30 filmrecensioner. Med referensbindning avses den textbindande mekanism som verkar mellan konstituenter (fraser) i en text och som bidrar till att hålla samman texten ämnesmässigt. En kedja av referensbindningar bildar en ledfamilj i texten. En makrostruktur kan definieras relativt Mikrostrukturer; gränsen mellan Mikrostruktur och makrostruktur kan sägas gå vid korttidsminnets övre kapacitet. För att bestämma makrostrukturerna i ett mindre antal av filmrecensionerna utgår jag från en styckeindelning baserad på textens ledfamiljer.

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB Tunnplåt AB, värmebehandlas bl.a. stål för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna värmebehandling av stålet som kallas för mjukglödgning eller sfäroidiseringsglödgning är en väldigt tidskrävande process, där strukturella förändringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala värmebehandlingscykler för fyra olika stålsorter där kraven på materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av Mikrostrukturen med tiden påverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hårdhetsprov, dragprov och analyser av Mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d Mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

SSAB Tunnplåt i Borlänge har under en längre tid utvecklat ett varmvalsat bainitiskt stål med en sträckgräns på 900 MPa. Den höga sträckgränsen och en tjocklek mellan 5-6 mm gör stålet perfekt för applikationer där nyttolasten kan ökas, som till exempel i chassi och utrustning till tunga fordon. Det kan också med framgång användas i bommar till lyftkranar för att kunna lyfta mer längre ut. Ett problem vid tillverkning har varit att de mekaniska egenskaperna hos materialet har visat stor spridning. För att kunna sälja stålet till sina kunder måste SSAB Tunnplåt kunna visa att stålet klara de givna målen.

Examensarbetet genomfördes vid Luleå Tekniska Universitet på avdelningen för Materialteknik åt Kappa Kraftliner i Piteå. Ur den nyproducerade pappersmassan urskiljs ett returfiberrejekt som vid förbränning orsakar korrosion på biomassapannans överhettartuber. Detta är bakgrunden till examensarbetet. På överhettartuberna sker beläggningsbildning genom överbäring eller kondensation av korrosiva ämnen i rökgaserna från eldstaden. De korrosiva ämnena i beläggningen utgörs främst av alkaliklorider, där returfiberrejektet bidrar med höga halter av klor som bildar klorider.

För att unvika onödiga kassationer inom fordonsindustrin satsas det mycket på att få fram ?rätt kvalité? på komponenterna från början. Dagens metod är slumpmässiga förstörande tester där endast ett fåtal komponenter testas och förstörs. Denna metod blir dyr i längden på grund av att produkten förstörs och det går inte att följa upp med ytterligare analyser. Porer och inneslutningar vid gjutningen av cylinderhuvud och är ett vanligt problem i fordonsindutrin och när inte varje komponent kan testas och kvalitetssäkras på ett snabbt och effektivt sätt generar det kostnader i både tid och pengar.Målet med detta examensarbete var att utreda om RAM (Resonant Acoustic Method) kan upptäcka dessa porer och inneslutningar med en storlek mellan 1?5 mm i cylinderhuvud från Scania och även undersöka om RAM kan sättas in direkt i produktionslinorna.Med RAM gjordes fem tester per objekt med tre stycken mikrofonpositioner och tre stycken excitationspunkter och med en upplösning på 1,5 Hz.

I arbetet med uppsatsen har en medicinsk text översatts och den teoretiska bas somanvänts är Nords modell för källtextanalys. Den typ av översättning som eftersträvatsär en instrumentell typ, vilket innebär att mottagaren ska läsa måltexten som ettoriginal och inte som en översatt text. Utifrån det valet analyseras de extratextuellafaktorerna: textfunktion, mottagare, tid och plats, medium samt motiv. Analysenvisar att källtexten och den kommande måltexten skiljer sig åt vad det gäller tid ochplats medan de övriga faktorerna kan anses vara likvärdiga. Därefter analyseras deintratextuella faktorerna: ämne, presuppositioner, komposition, icke-verbala elementsamt lexikon.

I denna rapport beskrivs en undersökning och jämförelse av två olika sorters segjärn. Detvå materialen som har studerats har varit det segjärnet som används i Parker Hannifinsnuvarande hydraulikmotorer och ett nytt segjärn, vars mekaniska egenskaper har påståttsvara mer fördelaktiga. Målet med arbetet var att få fram en tillförlitlig jämförelse av de olikamaterialen och avgöra om det fanns ett tydligt underlag för att inleda processen av ett byteav material i vissa komponenter i Parker Hannifins produkter.Det utfördes jämförelser mellan de olika materialens mekaniska egenskaper baserade delspå information som redan fanns om materialen och dels på data insamlad vid tester medskärande bearbetning. Förslitning på verktygen vid fräsning studerades tillsammans medskärkraften med olika sorters skärdata. Restspänningar efter ingreppen i de båda materialenmättes med en röntgendiffraktometer.Resultaten gav inga signifikanta indikationer på att ett materialbyte skulle innebära en lägreproduktionskostnad, dock visade analyser att det nya materialet tål att bearbetas fortare ändet traditionella segjärnet och att fler undersökningar bör göras.

Welding is a common method for joining of metal or plastic construction parts. This report describes several different weld methods in general terms. The report focuses on the GMAW method, specifically MAG welding.A case study has also been performed for the company Wenmec. The task received from the company was to compare the mechanical properties of joints welded with the tube electrode called Nittetsu SM-3A and joints welded with the homogenous electrode called ESAB Aristorod 12.63. Both types of weld joint were welded with the MAG method with an Argon based shielding gas with 18% CO2.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flerspråkiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och språkutveckling är begränsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av språkstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berättelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, både makrostrukturellt (story grammar) och Mikrostrukturellt (lingvistiska mått). Även narrativ förståelse undersöks och jämförs med produktion.

Denna uppsats undersöker, med hjälp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissättningen på Stockholmsbörsen påverkas av exceptionella händelser såsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras även om samband mellan förändringar i marknadslikviditeten och avkastning på räntebärande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förändringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende på potentiella förbättringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbättra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som påvisar att en likviditetspremie existerar på Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att påvisa vad potentiella förbättringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebär för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporärt försämras i samband med exceptionella händelser på Stockholmsbörsen.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.

SammanfattningDet här projektet behandlar området Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det är lämpligt att använda vid produktion inom flygindustrin. AM är en relativt ny tillverkningsmetod där föremål byggs upp lager för lager direkt ifrån en datormodell. Teknikområdet tillåter i många fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar är materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt värde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvärdera alla tekniker som finns på marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalité på tillverkat material utvärderas, och för varje teknik listas möjligheter och begränsningar.