Vi påbörjar uppsatsen med att introducera en bakgrund till Mikrobryggeriernas uppkomst och en problemdiskussion kring tillväxt i Mikrobryggerier.Problemformuleringen som ska besvaras lyder:Hur använder sig tre Mikrobryggerier av tillväxtstrategi för att öka tillväxten i företaget och varför kan tillväxten öka?De företag som har medverkat i studien är Oppigårds Bryggeri AB, Båstad Öl HB och Dugges Ale- & Porterbryggeri AB. Dessa företag ger en inblick i hur och varför Mikrobryggerierna har växt.För att besvara den del av vår problemformulering som behandlar hur tillväxt uppkommer presenteras en tillväxtmatris med fyra olika tillväxtstrategier; marknadspenetration, produktutveckling, marknadsutveckling och diversifiering. För att besvara varför tillväxt uppstår presenterar vi också tre påverkande faktorer för tillväxt i mindre företag; ägarens, markadens och investeringars påverkan på tillväxt.Enligt denna studie kan vi utläsa att ingen enskild tillväxtstrategi har medfört tillväxt i de Mikrobryggerier som har medverkat i studien. Däremot sticker produktutveckling ut, precis som marknaden bland de påverkande faktorerna.

Syftet med denna uppsats är att ur ett tillväxtsperspektiv, analysera vilka möjligheter svenska Mikrobryggerier och vinproducenter har för att utvecklas.Vi har för denna uppsats tillämpat en kvalitativ forskningsmetod som präglas av en abduktiv ansats där det skett en alternering mellan teori och empiri. Det empiriska materialet har genom multipel fallstudie samlats in vid intervjuer med åtta företags- samt föreningsrepresentanter som utifrån erfarenhet och kunskap har kunnat belysa ämnet från olika perspektiv.Den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig väl vid undersökning av en del av helheten för att hitta likheter. Genom urvalet av sex svenska Mikrobryggerier och vinproducenter samt respektive branschorganisation tolkar vi vår slutsats till att beskriva alla svenska Mikrobryggerier och vinproducenter. Vår slutsats är att merparten av företagen drivs av entreprenörskap. Tillväxt av företagen sker genom fokusering kring existerande produkter på befintliga marknader för att skapa en tydligare position på marknaden.

Den svenska ölmarknaden genomgår just nu en stor förändring. Mängder av nya små aktöreretablerar sig. Så kallade Mikrobryggerier startas i en strid ström. Då dessa nya ölproducenterarbetar mycket småskaligt och med hantverksmässiga metoder är det svårt att få ekonomiskbärighet i verksamheten. För att Mikrobryggerierna skall klara sig på sikt krävs att de tarmarknadsandelar från de stora industribryggerierna.

Förädlingsmöjligheter av varorna man odlar i ett lantbruk är oändliga. Det finns oftast en högre vinst i att genomföra förädlingen och sälja slutprodukten än att sälja varan direkt efter skörd. Maltkornsodlare säljer oftast varan direkt efter skörd eller lagrar en tid för att kanske invänta ett bättre pris och därefter sälja. Målet med mitt arbete är att visa att det finns förädlingsmöjligheter för maltkorn som kan ge bättre avsättning. Jag har tittat på ölbryggning därför att jag känner att det ligger rätt i tiden. För att få insikt i vad förutsättningarna är för att starta upp en produktion av öl har jag intervjuat två mindre producenter som båda gått igenom uppstartsfasen relativt nyligen. Fokus i min litteraturstudie har legat på hur bryggningen faktiskt går till och även kvalitetskraven på råvarorna.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns något samarbete mellan de svenska Mikrobryggerierna, samt att titta vidare på hur detta samarbete kan tänkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet är Oceanbryggeriet, Gamla Slottskällans Bryggeri, Kallebryggeriet och Oppigårds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudområden undersökts: samarbetsområden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder på att det samarbete som sker är av primär informell struktur, men att föreningen Sveriges Småbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Efter ett sekel fyllt av sammanslagningar, nedläggningar och centralisering på den svenska bryggerimarknaden introducerades under mitten av 90-talet en ny trend med inriktning mot hantverksbryggd öl. Mikrobryggerierna har varit en del av den svenska bryggeribranschen i knappt två decennier men har först på senare år växt sig allt starkare. Autenticitet har sagts utgöra en av grundpelarna i modern marknadsföring, något som även gäller för Mikrobryggerier vars identitet ofta är starkt förknippat med genuinitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur aktörerna på den svenska mikrobryggeribranschen kopplar autenticitet till sitt varumärke och för att besvara frågeställningen har semi-strukturerade intervjuer med tre olika bryggerier genomförts. Genom denna studie kan det konstateras att autenticiteten främst är kopplad till Mikrobryggeriernas hantverksmässighet samt kärleken till bryggandet.

Humle, Humulus lupulus har under lång tid varit en viktig kulturväxt i Sverige. Den klättrande perennen producerar blomställningar som innehåller essentiella oljor och hartser, och används för att smaksätta öl. Förut var öl en mycket viktig källa till vätska och näringsämnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle åter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns främst i Näsumstrakten i Skåne och var aktiv mellan 1921-1959.