Vindkraft är ett miljövänligt energislag med stor utvecklingspotential, både i Sverige ochutomlands. I det här examensarbetet sammanfattas de viktigaste bitarna av kunskapen sombehövs för att förstå sig på vindkraft, med fokus på Meteorologi och kommunikation medkonsultföretag i branschen. På grundval av litteratur i ämnet, konsultrapporter beställda av ettsvenskt företag i branschen och diskussion med experter ges här en grundläggande översikt iMeteorologi för vindkraft, vilken innefattar kunskaper om klimatet i allmänhet ochvindklimatet i synnerhet, förståelse för luftens flöde, den geostrofiska vinden och hurtopografi och dylikt påverkar luftens strömning i gränsskiktet. Vidare diskuteras hur energin ivinden tas till vara, med en sammanfattning av viktiga tekniska detaljer; vindkraftsspecifikastorheter och uttryck, energiförluster och effekterna av att placera många vindkraftverk i engrupp; vakeffekten. En av de dominerande delarna av alla konsultrapporter som studerats ärhur man analyserar och behandlar vinddata för maximering av tillförlitlighet och relevans.

Huvudsyftet med denna uppsats är att visa på hur olika atmosfärsförhållanden kan påverka dettaktiska utnyttjandet av elektromagnetisk vågutbredning och behovet för en operatör att kunnaförstå och bedöma denna påverkan.Sensorer som använder det elektromagnetiska spektret utnyttjas mer och mer i våra militärasystem. Vädret och atmosfären påverkar transmissionen och vågutbredningen avelektromagnetiska vågor. Olika atmosfärs- och väderfenomen påverkar sensorernas frekvenseroch våglängder och skapar begränsningar i utnyttjandet. Utnyttjandet av sensorer och systemför att upptäcka och följa mål och hot kräver kunskapen att kunna bedöma hur sensorn ochsystemet påverkas när de används i olika klimat och väderförhållanden. Behovet av detta ärstort och kommer i framtiden att öka då vi mer och mer förlitar oss på tekniska hjälpmedel föratt kunna upptäcka och bekämpa mål i en stridsmiljö.

I detta arbete studeras hur vinterklimatet i Sverige kommer att skilja sig åt mellan perioderna 2071-2100 och 1971-2000, med avseende på parametrarna temperatur, nederbörd, vind, snödjup och snöutbredning. Klimatmodelldata (CORDEX) i upplösningen 12.5 km baserade på tre olika strålningsdrivningsscenarier (RCP-scenarier) behandlades i Matlab och modellerades över Sverige. För att analysera upplösningens betydelse tillhandahölls även data i upplösningen 50 km för en tioårsperiod. Scenariot RCP 8.5 kan ge så mycket som 10 grader varmare vintrar, med uppemot 50% mer nederbörd. För RCP 2.6 förändras nederbörden med -5 till 20%, och temperaturen ökar med 1-4 grader.

De ökade globala utsläppen är ett resultat av storskalig användning av fossila bränslen som måste minska för att få till stånd en hållbar energianvändning. Åtgärder som energieffektivisering och en omställning från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen är därför nödvändig. För att uppnå detta ses biobränslen  som ett alternativ till fossila bränslen. Införs biobränslen  i form av energiskog över stora arealer påverkas hydrologin i området. Således skapades syftet för denna studie: att undersöka potentialen för odling av energiskog längs en transekt i Europa och där visa betydelsen av vattenfaktorn.

På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras.