Kraftig övergödning i Östersjön leder till ökad blomning av alger som medförsyrebrist i havet. Musselodling kan ses som en åtgärd för problemet. På den svenskaöstkusten beräknas skördningen av musslor vara på ca 65 000 ton/år.Rötningsförsöket av blåmusslorna skedde i en pilotanläggning på Linnéuniversitetsom består utav en lakbädd och en UASB-reaktor (Upflow Anaerobic SludgeBlanket), där syrabildningen sker i lakbädden och metanbildningen i UASB.Musslorna gav ett Metanutbyte på 0,32 m3/(kg VS) för hela rötningsperioden.Ensy AB specialiserar sig på att producera koncentrerad växtnäring från gödsel. Dehar som planer att utveckla sin verksamhet för att samköra produktion av biogas frångödsel. Gödslet som erhölls från Ensy AB rötades i ett satsvist försök i nio behållaremed 100g/behållare.

Biogasanläggningar, som behandlar fler än en typ av substrat, så kallade samrötningsanläggningar, är relativt unga anläggningar. De första byggdes under tidigt 90-tal och står idag för omkring 28% av Sveriges totala biogasproduktion. Felaktigt inkommande material och det matavfall som tas in som substrat ställer höga krav på anläggningarnas utrustning, med därtill kopplade problem. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer genomföra en kartläggning av befintliga tekniska och processrelaterade problem för två biogasanläggningar med samrötning samt en förbehandlingsanläggning. För att undersöka alternativa tekniker och utrustningar till identifierade problem genomfördes litteraturstudier och kontakt togs med leverantörer av biogasutrustning.

One of Sweden?s sixteen national environmental objectives strives to decrease the impact on the climate. By 2020, green house gas emissions should be 40 % less compared to the levels of 1990 and a minimum of 50 % of the energy consumption should come from renewable energy sources. Because of this there is a great need of increasing the production of renewable energy. This is where biogas comes in as a competitive alternative.

Jordbruket står idag inför utmaningen att öka produktionen av biogas-substrat utan att öka konkurrensen om jordbruksareal för foder- och livsmedelsproduktion. Fånggrödor odlas idag för att reducera jordbrukets kväveläckage till vattendrag. Genom litteraturstudie, intervjuer samt fältförsök undersöktes potentialen för att använda fånggrödor som biogas-substrat (då som mellangrödor), samt huruvida biogaspotentialen förhöjdes genom en mindre kvävegiva i samband med sådden av mellangrödan. Från tidigare publicerad litteratur kunde ses att endast en del utav det upptagna kvävet i fånggrödan återfanns i markprofilen till nästkommande gröda. De två huvudsakliga källorna till kväveförluster var lustgasavgång samt läckage av lättomsättbart kväve över vintern, med varierande nivåer på kväve-förluster beroende på lokal och gröda.

Vid tillverkning av massa och papper förorenas årligen 505 miljoner kubikmeter vatten som måste renas innan det släpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbränns. Vattnet som blir kvar genomgår ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehåller mycket intracellulärt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrävande att avvattna. Det är även sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet är anaerob nedbrytning.