Diskursanalys hjälper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som självklart och logiskt i den, människor både påverkar och påverkas av diskursen eftersom ingen helt kan ställa sig utanför den. Media är en av de instanser som påverkar människors tankar och föreställningar om verkligheten i samhället. Syftet med denna artikel är att utifrån ett diskursanalytiskt sätt granska vad svensk dagspress skriver om Metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om Metadonbehandling främst utgörs av en vetenskaplignivå där behandlingen anses kunna rädda människors liv och hjälpa dem till en tillvaro där heroinanvändning inte ingår. Olika synsätt påverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utsträckning Metadonbehandling skall få förekomma.

Denna kvalitativa undersökning gjordes med ett öppet, datorstött intervjuformulär som skickades till socialsekreterare i fyra kommuner i Sverige. Det som undersöktes var socialsekreterarnas attityd till Metadonbehandling vid heroinberoende och om dessa attityder skildes åt mellan de olika kommunerna. Genom den hermeneutiska ansatsen, meningstolkning och tillförsel av relevanta teorier tydliggjordes resultatet för läsaren. Då undersökningen är kvalitativ med ett mindre strategiskt urval var det svårt att i stor utsträckning generalisera. Trots de dokumenterat goda forskningsresultaten av Metadonbehandlingars effekter och avsaknaden av andra mer effektiva behandlingar har idag mindre än 20 procent av Sveriges aktiva heroinmissbrukare möjlighet att bli beviljad denna form av behandling.

The purpose with this essay was to study how the social work is shaped in the methadone programme and how the staffs treat and work with the social integration for the patients.We have studied the experience of a medical assisted treatment from two different treatment clinics and focused on their treatment programme. We have chosen to focus on the social aspect but we have also been taking part of the medical treatment - the methadone. In order to get a bigger picture of our problem area we also studied how Sweden's narcotic politic is constructed and how a narcotic life could look like before the entrance in the program. We describe this with the help of the theory about the narcotic carrer and the society's view on a normal living..

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella Metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring Metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstås?För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring Metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till Metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna.

Aim and Problem statement The study aimed to investigate views on physical health amongst patients in methadone maintenance program, which is a subject little explored. Previous studies suggest that methadone patients are at risk developing illnesses related to the metabolic syndrome and an unhealthy lifestyle. Methadone also has side effects such as weight gain and irregular levels of glucose. Method This qualitive study included seven interviews with patients in the methadone maintenance program in Uppsala. Qualitive content analyses were performed Findings Content anlyses gave the theme: The view on physical health is a stuggle after normality were ambivalence of lifestyle changes and alienation causes instability in helath.

The purpose of the study was to examine what possibilities and obstacles, according to the personnel and patients in a methadone treatment, exist in the patient's social rehabilitation. How does the methadone treatment encourage the patient's social rehabilitation, what possibilities/obstacles are there according to personnel and patients? What does the patient see as important aspects of his/her social rehabilitation and what importance does the methadone have on the treatment? The results show that there are difficulties for patients to rebuild their life, find employment, start new social networks and get by with everyday tasks. The support from friends and family will simplify the patient's social rehabilitation, otherwise they get isolated and alone. Patients feel that they are fighting for a successful treatment so that they can have a relationship with friends and families again.

The aim of this thesis has been to investigate women's experience of the Methadone maintenance treatment and what help they believe they need to be able to recover and to improve their social life and whether the medical- and social workers share the similar view.Our method of investigation has been qualitative interviews with four women in the program, two nurses and a counsellor at the methadone clinic and two social workers, who have female clients in the program.The questions at issue were:* how did the women describe their life situation during treatment, compared to the situation they had while they were addicted to narcotics,* did the women experience that the treatment they get in the methadone maintenance program is giving them a better social life situation,* did the employees at the clinic and at the social office share the similar view about the treatments as the female patients?Main problems seemed to be; meeting new non-addictive friends and finding something to do. We could se that, in different ways, they need more support. It wasn't always clear to the people who work with them whose responsibility it was, depending on workplace and/or personality..

Our purpose with this essay was to make a comparative study of the methadone programme in Sweden versus Denmark. We wanted to examine the issue by illustrating the historical and recent development of the drug political policy and the growth of the methadone programme in both countries.We chose to work with the following questions:1. What differences occur in the methadone programme if you compare the same in Denmark and Sweden? 2. How is the respective methadone programmes designed? 3.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for homeless people with drug problems.

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för Metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex.