Syftet med uppsatsen är att titta närmare på skillnaderna mellan den judiska och den kristna bilden av och resonemangen avseende Messias, så som de kom till uttryck i medeltidens mest berömda disputation i Barcelona år 1263.Det är intressant att försöka förstå hur en medeltida judisk lärd såg på Messias och hur en dominikan försökte få honom på andra tankar om Messias. Dessutom har ämnet större aktualitet idag än tidigare, eftersom antalet och storleken av de messianska judiska församlingarna i världen, de flesta naturligtvis i Israel, växer. I de messianska församlingarna behöver det judiska och det kristna inte längre vara åtskiljande utan förenande faktorer.  Disputationen i Barcelona var en sista uppflammande påminnelse om den tid som varit, den sista gången som den rika judiska kulturens representant fick någorlunda fritt framträda och uttrycka sig. Enligt Maccoby var Barcelonadisputationen den mest högklassiga, relevanta och bäst återgivna av alla disputationer.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

It has since long been noticed that savior figures from different religions have reminded of each other, and there are different theories trying to explain why. This study examines religions operating in the same culture, and in this case, judaism and zoroastrianism, and their influence on each other. In particular, focus is on zoroastrianism's image of the savior figure Mithra, and how this representation may have influenced the description of the Messiah in the Talmud. How are the two figures represented in the scriptures and what similarities can be identified?By a thorough content analysis the studie examines the Avesta of zoroastrianism and the Talmud from judaism.

I min uppsats har jag haft som syfte att studera hur Matrixtrilogin kan betraktas som en modern Messiasberättelse. För att svara på syftet har jag studerat vilka paralleller som finns mellan huvudkaraktären Neo, och den kristna Messiasberättelsen. Jag har även undersökt vilka bibliska karaktärer som finns symboliserade, samt vilka bibliskt symboliska händelser som finns representerade, i Matrixfilmerna. Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ formell textanalys. Genom närläsning av Matrixtrilogin, har jag utifrån en hermeneutisk utgångspunkt tolkat innehållet för att svara på de frågor som ställts i uppsatsen.

Göran Tunström (1937 ? 2000) är en av våra viktigaste svenska författare av idag och som kanske främst förknippas med sin uppväxtort Sunne. Den värmländska hemorten har blivit litterär miljö i många av Tunströms romaner. Ökenbrevet från 1978 är den roman som min studie handlar om och den utgör i detta avseende ett undantag. Berättaren i Ökenbrevet är Jesus själv och han befinner sig, under fyrtio dygn, i den Mesopotamiska öknen utanför Jerusalem där han umgås med sig själv och stjärnorna.

Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ?The Gnosic Religion?, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm.Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid.