Studien behandlar medias roll i vårt samhälle samt granskar lokala mediers framställning av Ikeas etablering i Haparanda. Fokus har legat på två frågeställningar: 1. Vilken roll spelar media i dagens samhälle? och 2. Hur används media av samhället? Den första besvaras genom att kommunikationsteorier, Medieteorier och sociologiska Medieteorier används, detta för att få en grund till varför media är viktigt och senare kunna svara på vilken roll media har i samhället.

Den här uppsatsen är ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjälp utav Medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterära produktionsfältet, först och främst förläggare. Jag har två mål med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, både som kulturkonsumenter och -producenter kan förhålla oss till dessa nya medier när de är så pass abstrakta som de är idag..

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.

Den här uppsatsen handlar om lokaljournalistik i Lindesberg, en ort i norra delen av Örebro län. Uppsatsen är inriktad på bevakningen av den kommunala myndigheten för att på så sätt kunna diskutera de lokala mediernas betydelse för demokratin i Lindesberg. Till grund för uppsatsen ligger en kvantitativ innehållsanalys av 227 kommunrelaterade artiklar publicerade vecka 6 och vecka 7 i Bergslagsposten åren 1995 och 2001 samt vecka 6 och vecka 7 i Nerikes Allehanda åren 2007 och 2013.Det teoretiska avsnittet tar avstamp i fyra olika medieideologier, och landar genom dessa i journalistikens demokratiska uppgifter. De demokratiska uppgifterna är födda ur ett synsätt att medierna har en avgörande betydelse för att demokratin ska fungera.Med utgångspunkt i det teoretiska avsnittet, och med hänvisning till tidigare forskning, handlar diskussionen om att antalet kommunrelaterade artiklar har blivit färre vilket gör det svårare att uppfylla de demokratiska uppgifterna. I diskussionen konstateras även att det finns en gråzon i att granska makthavare; det är ofta tjänstemännen som får representera kommunen eftersom de har ett stort inflytande, men det är politikerna som är de som egentligen är folkvalda och kan röstas bort.

Denna studie har som ansats att diskutera vad populärkulturen har för påverkan. Detta görs genom att anta ett mindre perspektiv och ta upp hur populärkulturella tv-serier om terapi kan påverka och har påverkat de bilder som finns av terapi och terapeuter. Genom att tillämpa en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter och psykologer genomförts. Detta ger ytterligare ett nytt perspektiv då det är de som omfattas av mediebilden som ges möjlighet att diskutera den. Frågorna som tagits upp är huruvida de populärkulturella skildringarna är att betrakta som representativa och vad det kan ha för betydelse.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa Medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur olika uppförandekoder ser ut kring användningen av smartphones samt hur olika generationer tar till sig och resonerar kring dessa uppförandekoder. Smartphones är det definierade nya mediet som människor bär med sig och använder överallt. Användningen av smartphones är stadigt ökande och har i viss mån också tagit över de traditionella mediernas roll som det centrala mediet. Det breda antagandet av smartphones visar att vi troligtvis måste ompröva våra idéer om vad som anses vara anständigt uppförande kring mobiltelefonen.Jag har utgått från sociologiska teorier eftersom de intresserar sig av medierna som samhällsfenomen och hur människor använder medier för att samspela med varandra, samt Medieteorier eftersom de har identifierat ett samband mellan medieanvändning och socialt beteende.Empirin till studien hämtades genom två fokusgruppsintervjuer, en äldre- och en yngre generation. Den äldre generationen kunde ge en bra jämförande bild av hur det var förr och hur de ser på fenomenet smartphones idag.

Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt Medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.

Den här uppsatsen är en studie om problematiken som den gamla analoga polisradions tystnad och det nya, digitala radiokommunikationssystemet Rakels införande innebär för massmedierna. Länge har det varit möjligt för gemene man att med enkel utrustning, lagligt, avlyssna bland annat polisens radiokommunikation. Det nya digitala systemet, som har fått namnet Rakel, gör det omöjligt för utomstående att ta del polisens radiokommunikation. Rikspolisstyrelsen har i sina riktlinjer för hur massmedierna skall behandlas i och med införandet av Rakel, betonat att webben är den bästa kanalen för att snabbt och enkelt sprida information om händelser.Uppsatsen belyser de förändringar som sker i massmediernas sätt att arbeta för att nå den information som tidigare gick att få via avlyssning av polisens radiokommunikation. En ny situation uppstår, där massmedierna får lita mer på den information som ges av polisen.Flera teorier, exempelvis kultivationsteorin, förklarar vilken stor påverkan massmedierna har på människors verklighetsuppfattning.

En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet.

AbstractDenna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen ? framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är:Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nätupplagor 2012-2013?På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna?Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna? En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal.I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ?hektiska? och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag.En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjälp av Medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform.