The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

Our society has become increasingly digitized, and all around us information flows constantly. Knowledge about valuing different sources of information, and not least the information itself, are becoming increasingly important. Media and information have come to play a big role in our society, and knowledge of media and information literacy becomes important to learn in school. High school students are at the beginning of their adult lives as educated citizens.In this study, we measured high school students experience of media and information literacy, during their three years in high school. Students answered a questionnaire, with questions based upon theoretical concepts in media and information literacy.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielärarnas användning av rörliga bilder i undervisningen, i olika ämnen där både gymnasiegemensamma-/kärnämnen och profil-/karaktärsämnen finns representera. Undersökningen utgick från antagandet att ovanstående förekommer ? men i varierande grad ? och sökte därför reda på hur och varför det rörliga materialet används i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var också hur lärarna får fram det rörliga material, hur de tänker kring och arbetar med avsändare och källkritik vid såväl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhåller sig till den här typen av undervisning. Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielärare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhällskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudläggning ? på en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.

Syftet med denna uppsats är att bidra till forskingen om konsumenters beteende kring varumärken. Det bidrag som denna uppsats ger till tidigare forskning är att den identifierar ett samband mellan konsumentens behov av varumärken (Need for Brand, NFB), varumärkesupplevelse (Brand Experience) och varumärkstillknytning (Brand Attachment). Detta sätts även i relation till varumärkeseffekter som tillfredställelse (Brand Satisfaction), lojalitet (Brand Loyalty) och viljan att betala ett premium pris för varumärken (Premium Price). Genom att kartlägga sambandet mellan dessa tidigare utforskade variabler skänker denna uppsats ett större djup till tidigare varumärkesforskning.NFB är ett område som det idag finns begränsade forskning om. Genom att belysa NFB i relation till de andra variablerna, lyfter uppsatsen konsumentens perspektiv i sammanhanget samtidigt som den betonar vikten för att företag också tar hänsyn till konsumentens behov.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning.