En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten Medetomidin.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten Medetomidin.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten Medetomidin.

Sövning av kaniner är förenat med stora risker och säkra alternativ till inhalationsanestesi behöver utvecklas. I denna studie utvärderades intravenös anestesi med midazolam och sufentanil, för induktion och underhåll, på åtta New Zeeland White-kaniner av honkön. Samtliga kaniner premedicinerades med Medetomidin i låg dos. Narkosen inducerades intravenöst med en blandning av midazolam och sufentanil (medeldos 0,09 mg/kg midazolam och 0,48 µg/kg sufentanil). Kaninerna hölls därefter sövda i 60 minuter via kontinuerlig infusion av samma blandning (medeldos 0,13 mg/kg/h midazolam och 0,72 µg/kg/h sufentanil).

The aim of this study was to investigate the intraoperative surgical stress response in dogs undergoing ovariohysterectomy and to compare acepromazine and Medetomidine as premedications. 15 dogs diagnosed with pyometra were used in this study. Blood pressure and heart rate were used as parameters to measure surgical stress response. The surgery was divided into four phases. Phase 0 was the period 10 minutes before the skin incision, phase 1 was skin incision and opening of abdomen, phase 2 was manipulation of uterine horns, ligation and transection of mesovarium and phase 3 was ligation of cervix, removal of organs and closing the abdomen. The results showed that phase 2 was the most intense phase of surgical stress, regardless of which premedication the dogs received. When acepromazine and Medetomidine were compared the results showed that within phase 3, all dogs that were given Medetomidine had higher blood pressure compared to dogs that were given acepromazine. The dogs that were given acepromazine had higher heart rate than the dogs that were given Medetomidine in phase 0, phase 2 and phase 3. .

Hip dysplasia is a common, inherited malformation of the coxofemoral joint that eventually leads to osteoarthrosis. Several breeds of dogs are affected and the prevalence varies between different breeds. As part of the effort to reduce the prevalence of hip dysplasia and select dogs suitable for breeding, radiological screening is performed by at least 12 months of age. Before the radiological examination the dog has to be chemically restrained, sedated or anesthetized. The sedation protocol used differs between veterinary clinics. The impact of sedation method of the screening result for hip dysplasia has been studied.

Rabbits carry a high risk of anesthesia related death. This study was part of a project to develop a form of total intravenous anesthesia (TIVA) with minimal effects on cardiac, respiratory and metabolic parameters. In the study, TIVA with sufentanil and midazolam (group TIVA, n=9) was compared with inhalation anesthesia with sevoflurane (group SEVO, n=9) in female rabbits undergoing surgery (ovariehysterectomi). All rabbits were pre-medicated with Medetomidin and carprofen before anesthesia induction. Anesthesia was induced with TIVA (2.3 ?g/ ml sufentanil, 0.45 mg/ ml midazolam) at a rate of 4 ml/ kg/ h and the mean induction dose was 0.4 ?g/ kg of sufentanil and 0.1mg/ kg of midazolam.